Thursday, August 11, 2011

Vem behöver rättigheter när London brinner?

Det är i tider av kris som ens principer testas. Alla de där tankarna om att världen är på ett visst sätt och att en aldrig, någonsin, under några som helst omständigheter kommer att göra vissa saker sätts på prov. Samma principer gäller som alltid, men i stundens hetta avgörs det om en verkligen tror på dem eller använt dem som fina retoriska figurer att hänga upp sitt jagideal på.

Storbritanniens premiärminister, Cameron, har gjort ett väldigt oroande uttalande. Helt plötsligt verkar det nämligen som att det här med att göra en Mubarak och stänga av internet vara en fenomenalt användbar taktik. Det, och en rad andra drastiska åtgärder för att komma åt de pågående upploppen. Det talas till och med om att sätta in armén för att återställa lugnet, vilket är oroande i sig självt.

Den stora anledningen till att det finns två institutioner för våldsutövning - polisen och armén - ligger i att den ena använder det mot fienden, och det andra mot medborgarna. Detta för att den myndighet som ska använda det mot medborgarna ständigt ska kunna påminnas om att det handlar om just medborgare, medan den andra kan fokusera på fienden.

Annars finns det en påtaglig risk att folket börjar framstå som fienden.

Med så många upprorsmakare på gator och torg kan det vara svårt att komma ihåg att de förra veckan var precis lika mycket medborgare som förra veckan, och om en börjar tänka på dem i termer av "huliganer" snarare än "medborgare" så är det lätt att tillåta sig att tänka saker som en aldrig hade tänkt annars. Huliganer är en annan mental kategori än medborgare, och saker som inte kan göras mot medborgare kan göras mot huliganer.

Helt plötsligt gäller inte de där principerna längre. Fire at will.

Det är i tider av kris som ens principer testas. Och hur besvärande det än kan vara så gäller principerna om fri kommunikation, habeas corpus, och alla andra rättigheter som medborgare har gentemot en stat.

Och det är i tiden efter krisen som de där brutna principerna förblir brutna, och tenderar att fortsätta vara görbara alternativ även i de lugna tiderna långt efter stormen.

Är det fortfarande lockande att göra en Mubarak, Mr Cameron?

Flattr this

9 comments:

  1. Alla har rättigheten att åka till globaliserade Kina och jobba - vem hindrar de? Hur kan de hävda fattigdom och misär när jobben finns där de finns. Åk dit och konkurera om jobben. Bygg ett land - ta i och skapa något. Kapitalism kostar i den första fasen men HEJ - kineser får bättre villkor i och med arbetsbristen och standarden höjs! Det är så det fungerar - ingen mat förrän brasan är tänd.

    Så var är alla globalisersingsivrare som eldigt hejjar på europeer i misär att åka till det förlovade landet Kina med dess arbetsbrist?

    ReplyDelete
  2. Jag är helt för associativa tankesprång och lateralt tänkande, men jag tror du behöver rekonstruera dina tankegångar en smula för att jag ska förstå dig här. Hur kom vi in på Kina och den globala arbetslinjen, nu igen?

    ReplyDelete
  3. Skotten i Ådalen 1931 känner nog alla till och det är anledningen till att militär inte får användas mot demonstrationer här i Sverige. I Storbritannien är det säkert inte så bekant och det kan bli en smärtsam erfarenhet! Då kanske de konservativa partierna i det brittiska parlamentet är slut för gott.

    Att stänga av internet (eller de sociala medierna) gör nog dem bara ännu mer som en polisstat. The Guardian påpekar ju att en avstängning bara gör mer skada än nytta. Återigen bara ett försök av de konservativa att försöka bevara gårdagens samhälle (och det är ju därför de kallas "konservativa").

    Globaliseringen då? Om nu så många är emot detta så kanske politikerna borde fundera på att avbryta den politiken. Globalisering har inte för med sig någon nytta utan bara arbetslöshet och annat elände när alla fabrikerna har flyttat till Kina och gjort folk här i Europa arbetslösa!

    ReplyDelete
  4. Globalisering är ett kapitel för sig, och det är inte helt säkert att det är ett enhetligt begrepp. Beck (Ulrich, alltså) skiljer mellan globalisering och globalism, där det förra är den process som gör världen mer global, och globalism är den ideologi som försöker främja denna process.

    Skillnaden är viktig, eftersom den antyder att globalisering kan förekomma öven utan globalister. Det är med andra ord fullt möjligt med en globaliseringsprocess som politikerna inte har någon som helst kontroll över, och bara kan anpassa sig till.

    Nu kommer förvisso Beck lite senare i samma bok fram till att stater fortfarande är suveräna entiteter och kan göra någonting åt saken, men det är värt att notera att det hela är mer än bara ett handviftarbegrepp. ;)

    ReplyDelete
  5. @ Niklas;

    Om du kollar upp grundlagsändring så tror jag du kommer finna att armén åter igen får sättas in mot civilbefolkningen i Sverige, under polisens befäl.

    Åtminstone var det så jag uppfattade det när jag läste om grundlagsändringen på riksdagens hemsida när det var aktuellt. Men jag är ingen advokat, så jag kan ha missuppfattat det.

    ReplyDelete
  6. De som förespråkar invandring och mångkultur förespråkar också dess konsekvenser med hög arbetslöshet, höga bidragskostnader, hög kriminalitet och upplopp, plundring, förstörelse.

    Hur många skall behöva dö på den heliga mångkulturens altare?

    ReplyDelete
  7. Jag tror ni missförstår vad en militär insats innebär i Storbritannien. Det är inte alls någon fråga om "fire at will" för soldaterna skulle inte ens ha tillgång till skjutvapen. Det som britterna snackar om när de diskuterar att sätta in armén, är soldater med kravallutrustning och utbildning i upploppshantering. Det är batonger och vattenkanoner de skulle vara utrustade med, inte automatvapen och pansarvagnar.

    Därtill bör tilläggas att Brittisk militär har LÅNGT mer erfarenhet av upplopp än vad Sverige fått av debaklet i Ådalen för åttio år sedan. Britterna har hanterat kravaller i *Nordirland*, de har insatsstyrkor på standby för att hantera upplopp i *Kosovo*. De vet vad de gör.

    Man kan förstås fortfarande invända att det är en bra allmän princip att inte bussa militären på sin egen befolkning, men då är det en omfattande strukturell reform man skulle behöva göra i Storbritannien, för att flytta över kravallhanteringskompetensen till sin poliskår, och det är inget man kan göra över en natt. Man ska förstås hålla på sina principer även i kristider, men i Storbritannien var inte "använd aldrig militär för att hantera kravaller" en princip till att börja med.

    ReplyDelete
  8. Huliganer. Medborgare. Uppdragsgivare. Fascinerande hur perspektivet beror av nomenklaturen.

    ReplyDelete
  9. Hmm, det var ett hubbub om att grundlagen skrevs om i det avseendet när det hände. Jag anar att en googling på temat "grundlag" och "arme" lär ge mer svar än vi orkar läsa.

    Nicholas: se där. Lite lokal kultur jag inte kände till. Då vet jag mer än vad jag visste igår. Tack!

    Du läser dock uttrycket "fire at will" lite för bokstavligt. Det behöver inte nödvändigtvis handla om bokstavlig eldgivning, utan kan - enligt författaren bör - även läsas som ett mer metaforiskt "anything goes, släpp spärrarna". När saker väl omdefinierats så gäller inte de gamla principerna längre, och - shoot.

    Överdramatiska faktafel till trots. ;)

    Christer: jag tror Johnny ovan skulle ha vissa intressanta ord angående invandrare i olika lägen. Bara tror, dock.

    ReplyDelete