Bokstavligen allt. Det finns ingen anledning att undra över när etruskerna levde, när Napoleon gjorde sin grej eller hur många delstater det finns i USA. Internet vet, och i förlängningen vet du också.Det här har brutala implikationer för vårt sätt att se på världen. Den som vet mest är inte den som sitter med flest memorerade fakta bakom ögonen, utan den som är flitigast på att få upp informationen på skärmen framför dem.
Och den som vet minst är den som i all ärlighet frågar "vad är det?".
Nu finns det förstås goda skäl att inte veta saker. Att ta reda på hur en film slutar strax innan en ser den för första gången - en behöver inte ta reda på det. Den som är ärkeantifeminist och vill fortsätta göra det har ett strategiskt intresse av att inte leta upp och läsa feministiska bloggar som skriver övertygande. Och vi har nog alla ett direkt intresse av att inte titta på porr jämt och ständigt. Trots att det räcker med en snabb sökning.
Men den där skillnaden mellan folk som omedelbart reagerar på okända ting med en googling, och de som inte gör det, är ändå enormt stor. Där ett okänt begrepp för den ena kategorin är ett mindre fartgupp som kan hanteras, är det för den andra ett långt större hinder. Ibland ett oöverkomligt sådant.
Vi kanske borde göra någonting åt detta. Hjälpa folk som fastnar i vardagsdödlägen i onödan.
Det är sådana tankar som slår mig lite då och då. Följt av tanken att jag tar så väldigt mycket för givet utan att egentligen tänka på det.
Tills jag gör det. Och lägger dessa tankar på en plats Google hittar. -
Posts
Ibland är det enklare att fråga en annan människa än internettet. Till exempel om man inte sitter vid sin dator.
ReplyDeleteEn del frågor är också sådana att människor ger mycket bättre och snabbare svar än datorerna.
Indeed. Det förändrar dock inte att de som bara har alternativet att fråga någon annan är i ett något sämre läge än den som kan fråga Google.
ReplyDeleteSedan går saker i någon slags cirkel, där det blir effektivare att fråga Twitter än Google. Men då gäller det att ställa bra frågor, annars säger ens nära åt en att googla upp det. ;)
Ser framför mig : 50 / 50, fråga publiken, sök på Internet. Du har 30 sekunder på dig från och med nu.
ReplyDeleteNär jag var med i "Vi i femman" - så länge sedan att internet var nytt då - hade de med ett moment där det gällde att hitta obskyra saker via någon sökmotor. Jag inbillar mig att det var mer jobb på den tiden, i och med att Altavista var the big thing, men det finns som tävlingsmoment.
ReplyDeleteMitt lag förlorade med en poäng. Men det är en annan historia. ;)
Du skriver "Det finns ingen anledning att undra över när etruskerna levde, när Napoleon gjorde sin grej eller hur många delstater det finns i USA. Internet vet, och i förlängningen vet du också", och jag håller inte alls med dig. Det kan hända att jag missar poängen i ditt inlägg en smula, men det känns lite viktigt att vederlägga teorin att man inte behöver veta så mycket eftersom man ta reda det via internet eller låta miniräknaren räkna ut det.
ReplyDeleteJu mindre kunskap man har inom ett område, desto mer basala kommer ens funderingar inom det området att bli, vilket leder till att man antingen aldrig når den avancerade nivån eller att det tar så lång tid att man hinner ta felaktiga beslut i mängd innan man hamnar rätt.
Exempel:
man slackar på samhällskunskapslektionerna eftersom allt finns på internet och röstar i riksdagsvalet grundat på åsikter om hur kommunala angelägenheter skall skötas, anklagar DN för censur då de refuserar ens insändare och går på myten om sion vises protokoll. En sådan person missar sin chans att påverka så mycket att den inte ens förstår att chansen missas.
Exempel igen: När jag gick på Chalmers var det tydligt hur mycket bättre på matte de var som inte hade fått ha formelsamlingar på gymnasiet jämfört med oss andra. Deras problemlösning startade på en mer avancerad nivå.
Detta sagt så är jag helt med på att man inte måste vara expert på allt, men ju mer kunskap man har desto större chans har man gett sig själv att leva upp till sin potensial. Och det mesta man lär sig i grundskola och gymnasium är ju faktisk sånt som man behöver kunna för att klara sig ok (typ inte gå på phishingförsök, spela pyramidspel eller tro att vissa grupper av medborgare är bättre än andra och att man därmed kan döma människor tillhörande en viss grupp på förhand).
Förlåt min långrandighet.
Uppskattar Jespers långrandighet (och håller med).
ReplyDelete:-)
Jesper: du formulerar viktiga aspekter av det hela, men du missar att göra åtskillnad mellan kunskap och information.
ReplyDeleteKunskap är förmågan att se de stora dragen rörande ett visst givet någonting, medan information är en mer eller mindre godtycklig samlig fakta om någonting. Kunskap följer en viss systematik, och om en spenderar tillräckligt mycket tid med grundtankarna så kommer en efter hand fram till ett mer nyanserat sätt att se på världen.
Information är dock mer binärt - du antingen vet att Wayne Gretzky föddes den 26:e januari 1961, eller inte. Och om inte, så är det ett mindre problem än det en gång i tiden brukade vara.
Kort sagt - det finns mindre anledning att orka sig på att memorera stora bitar information. De bitar som är viktiga tenderar att fastna medan en gör saker med sin kunskap, och de andra finns till hands närhelst de skulle råka behövas.
I all korthet. ;)
Hm, nja, håller inte med, inte alls.
ReplyDeleteJag missar i så fall att det behövs göras någon skillnad på kunskap och information. Information så som du beskriver det är en tvingande förutsättning för kunskap. Jag menar att utan informationen lagrad i sitt eget huvud så kommer ens kunskap (så som du definierar den) aldrig lyfta från det basala, alternativt vara behäftad med så stora luckor att den blir fel. Eller bara vara rätt smal och spetsig, vilket inte är något problem så länge man inte försöker tillämpa kunskapen på något område som man (i sin brist på lagrad information) inte förstår att den är otillämpbar på.
Visst har du rätt i att det som är relevant för ens intressen tenderar att fastna bättre än saker man bara råkar behöva för att lösa en skoluppgift, men det gör inte den för ens specialintressen synbarligen ointressanta fakta oviktig att lägga på minnet. Snarare är det så att ju mer information man har memorerad, desto mer kunskap (enl.din def.) kan man hantera. Dessutom gör mer lagrad information en bättre på att se samband mellan det man kan och det man råkar se på nyheterna, och som kan resultera i en ny och bättre världsbild.
Det gäller bara att inte blanda ihop lagrandet att mycket information i huvudet med ord som utantilläxor och kunskapskorsvstoppning, även om man i sin lathet någon gång försökt slippa ifrån jobbig informationsinhämtning genom att använda dessa pejorativa begrepp.
Kort sagt - det är en välsignelse att det finns så mycket information nära tillhands, men det gör inte att man slipper lagra den i huvudet om man vill ge sig chansen att bli briljant.
Dessutom är det snarare så att information är kvantmekaniskt än binärt, eftersom nivåerna är så många att det för alla synliga spektra är kontinuerligt.
Jag tror du drar argumentationen längre än du behöver. Jag säger inte att det är överflödigt att kunna små bitar av information, men däremot att det gamla utantillärandet av saker som Hallands floder kan förpassas till en tid som flytt. Och, än mer, att om en någonsin behöver veta vad den där näst sista floden heter så står en bättre rustad att möta utmaningen med google än utan.
ReplyDeleteVilket inte riktigt är detsamma som att säga att kunskap finns ex nihilo. Naturen avskyr vaccuum, trots allt. ;)
Du har helt rätt i att man hela tiden måste omvärdera vilka saker det är som är bra att lära sig, typ hallands floder bort, TCP/IP -implementaionen av OSI-modellen in. Det kanske är så att argumentationen mot utantillkunskap, som jag har sådana problem med, egentligen rör funderingar kring vilken kunskap som är viktig nu? Särskilt i ljuset av att vissa saker inte är så relevanta längre som de kanske en gång varit? Eller, som i fallet med Hallands floder, något man lärt ut bara för att det kunnat bli en fin ramsa snarare än för att det någonsin haft någon riktig relevans.
ReplyDeleteUtantillkunskap i sig hävdar jag fortfarande är viktig. Om man t.ex kan alla världens huvudstäder, vet ungefär var USA:s stater är och har koll på länderna i Asien och Afrika kan man följa med i nyhetsflödet på en tiondel av tiden jämfört med om man måste googla allt. Tiden man sparar funderar man på vad som hänt. Nu inser jag att jag förutsätter att inlärandet av nämnda fakta går fortare än den sammanlagda tiden man googlar efter det innan antalet länder och huvudstäder ändrats igen. Det är ju faktiskt inte säkert...
Usch vad jag tjatar, så kort sagt:
Det gamla utantillärandet är fortfarande av stor vikt, även om det är annan utantillkunskap man bör fokusera på nu när internet finns.