Wednesday, August 31, 2011

Att rädda det oräddbara

Svpol publicerade ikväll en artikel om hela den här grejen med att ta debatten, och den har hittills rönt viss diskussion både i kommentarerna och annorstädes. Den har fått visst ros, visst ris, och en del blandad kritik.

Det är en lite smålurig artikel, då den handlar om Politiskt Inkorrekt utan att för den skull bry sig särskilt mycket om vare sig invandrare, muslimer eller någonting annat som PI gillar att prata om. Förutom PI självt, då, och deras take på hur en ansvarsfull och nyanserad nyhetsrapportering ser ut.

En övning som vi retoriker har för oss lite då och då är att tänka oss in i hur det skulle vara att argumentera för åsikter vi inte nödvändigtvis har. Detta för att på så vis förstå hur de tänker och vilka argument de kan tänkas komma med från sitt sätt att se på saken. Så jag funderade - hmm, om jag skulle vilja diskutera invandrarfrågor, vad skulle jag tänka då?

En första tanke var att - shit, PI finns, och de har lagt beslag på frågorna så hårt att jag måste arbeta som ett djur bara för att inte omedelbart sammanblandas med PI-packet. Om jag vill ha någon som helst trovärdighet i det jag säger så måste jag först lägga en fast grund som någonting annat än en sådan som gillar att läsa om hur invandrare rånar etniska svenskar minst en gång om dagen. Och än mer komma loss ur hela "muslimerna invaderar"-paketet - så fort jag ens antyder någonting om det så är allt annat jag har att säga rökt. Inte minst så här snart efter Breiviks eskapader.

Om jag vill diskutera invandrarfrågor så måste jag först baxa undan PI och deras närmast monopolliknande ställning över frågorna. Etablera mig som en vettig men oliktänkande person, och SEDAN försöka diskutera invandring utifrån mer gängse termer. Termer som inte är kulturberikare, kulturmarxist eller PK-maffia, och som därmed också går att använda utan att skriva in sig i PI:s kultursfär.

Därefter måste jag etablera att jag, utan vidare omsvep, respekterar mänskliga rättigheter även för utlänningar. Detta är mycket viktigt, eftersom jag annars kommer delegeras till den hord av vrålande näthatare som återfinns i diverse kommentarsfält överallt. Annars -

Kort sagt - om jag skulle vilja diskutera invandringsfrågor så skulle jag behöva hoppdansa något oerhört i mina texter för att inte omedvetet diskvalificera mig som ännu en PI-proselyt som upptäckt att det går att blogga gratis på det däringa internätet.

När jag gick igenom den här övningen så slog det mig plötsligt att det som håller invandringsfrågor borta från mainstreammedierna inte är en hemlig konspiration mellan de olika mediemogulerna. Det är det faktum att PI växt sig så stort och så allomfattande inom diskursen om invandring att de brandat den. Så fort någon säger "muslimer" så tänker folk omedelbart på hela PI:s paket med koordinerad och systematiskt massinvandring, och avskrivs som orealistiska just därför. Det blir omöjligt att diskutera frågan rationellt utan att behöva göra tusen ritualistiska åtbörder.

Formuleringen "jag är inte rasist, men" räknas inte till en av dem.

Om du vill diskutera invandring - mass- eller bara vanlig sådan - på ett rationellt och gångbart sätt så måste du först komma ut ur PI:s sätt att föra debatt. De är, som Svpol-artikeln visar, fast i ett destruktivt sätt att vara, och kommer fortsätta vara det så länge den kan hålla sig vid liv genom att vara det. Så länge frågan om invandring är kopplad till frågan om PI så kommer du inte att kunna diskutera det ena utan att behöva försvara det andra.

Och om du verkligen vill föra diskussionen om invandringen framåt, så skulle ditt bästa sätt vara att säga att PI har fel i sin antiintellektuella hållning. Ty det enda sätt som diskussionen om invandring ska kunna bli relevant för andra än PI-läsare är om PI försvann som ett extremt närvarande alternativ.

Det enda sättet att rädda frågan om invandringen från att ghettofieras är att låta Politiskt Inkorrekt dö.

Flattr this

5 comments:

  1. Läste detta angående att "ta debatten" och hur svårt det är när debatten är så grymt urballad, som ett komplement till det du just skrivit:

    http://tankar-fran-rooten.blogspot.com/2010/11/debatter-man-kanske-inte-behover-ta.html

    För övrigt håller jag inte bara med dig, jag vill också ge en komplimang för de eleganta formuleringarna. Snyggt och intelligent, IMHO.

    ReplyDelete
  2. PI kan enbart försvinna som ett "närvarande alternativ" om rädslan att skriva ut i texten, inte bara mellan raderna, av etnicitet på förövare också i "gammelmedia" försvann.

    Det ÄR till exempel väsentligt hävdar jag, ur ett intellektuellt perspektiv, att en stor del av åldringsbrotten begås av människor med romskt ursprung. Likaså vissa typer av brott av bedrägerikaraktär - som till exempel "bensinstopp/guldförsäljning" på motorvägar. Eller i fall med traficking. Ofta med också andra romer som brottsoffer.

    Empatilöshet som ett gruppfenomen ÄR intressant. Om romers eländiga sociala situation i stora delar av sydösteuropa någonsin skall kunna förbättras måste förljugenheten om varför de som grupp är så avskydda av majoritetsbefolkningarna bort.

    PI har fel i att deras enda föreslagna lösning består i *permanent* åtskillnad mellan kulturer. Men de har som du skriver etablerat sig som den enda (tillsammans med Flashback) källan för sakuppgifter.

    Där ser vi vådan av censur. PI har, per default, fått legitimitet för sin övriga agenda.

    ReplyDelete
  3. Jesper: tack, och tack för länken! :)

    viktualiebroder: PI baserar sin legitimitet på att säga att gammelmedierna är xenofila oikofober, och på att de flesta av deras läsare är perspektivlösa nog att tro dem bara för att de säger samma sak många gånger.

    Det är det de lever på. Om gammelmedierna skulle få för sig att ändra sig på den etniska punkten skulle de finna någonting annat att rikta in sig på - och så vidare, en liten punkt i taget.

    De har inget intresse av att skapa diskussion. Det är inte det de är till för.

    I övrigt finns internet. Hela grejen med att haka upp sig på att gammelmedia inte gör saker är väldigt 1980 - vem som helst med ett minimum av digitalt kapital kan sätta upp en blogg och göra ett bättre jobb än PI. Men så länge de flesta är kvar i 1980 och tänker att PI är bra nog, så kommer debatten att ligga kvar på "hey, kolla, en invandrare!"-nivå.

    Och den debatten finns det ingen anledning att ta. Inte på fördumningens villkor.

    ReplyDelete
  4. Jag hoppades att du skriver "PI" men menar ett vildvuxet buskage av bloggar. ...men sen slog det mig: Efter riksdagsvalet har jag skurit ned på tiden som jag ägnat åt de där bloggarna, så jag har faktiskt dålig koll på vilka som överlevt.

    Bland dem jag följt med störst intresse finns i varje fall Klartexten, Snaphanen, Svenska mord och Varjager kvar, medan Fria Nyheter tydligen upphörde direkt efter valet.

    Jag tänkte varna för att uppfinna "PI" som en etikett för ett mera disperat fenomen, men nu slår det mig att du kanske har rätt, och att PI kanske har blivit det dominerande diskussionsforumet för de nationalister som inte är judefientliga.

    Men även om PI skulle ha blivit dominant så måste det vara viktigt att skilja på en opinion (oavsett storlek) och de webbplatser där den opinionen framträder (exempel: Flashback, PI...).

    PI är först och främst en blogg som redigeras av någon, vilket (antagligen!) sker på någon annans bekostnad.

    PI har ett rätt tydligt program:
    - anti-muslimskt, anti-arabiskt och anti-afrikanskt
    - immigrationskritiskt och assimilationsförespråkande
    - anti-liberalt & kulturkonservativt
    - Israel-stödjande
    - nationalistiskt
    - EU-skeptiskt

    Men vi är antagligen överens om att PI:s raison d'être är önskan om att avslöja hur "gammelmedia" för väljarna bakom ljuset och förtiger asylmottagandets och immigrationens kostnader.

    Du skriver att PI skulle finna något annat att rikta in sig på om etablerade massmedia plötsligt började sprida uppgifter om immigrationens avigsidor på det sätt som PI önskar.

    Det är en punkt i ditt resonemang som jag tycker är svag. Visst kan det stämma att själva bloggen PI skulle rikta in sig mot något annat, eller snarare: Bloggen skulle ha kvar sina övriga roller.

    Men bloggen PI är inte särskilt intressant eller relevant i sig. Det som gör den intressant är att den för tillfället samlar människor som har en samhällskritisk syn på Sveriges politik avseende immigration och asylantmottagning.

    Om gammelmedia skulle anpassa sig till den här opinionens förväntningar, så skulle opinionen inte sluta att vilja ändra på Sveriges politik.

    ReplyDelete
  5. Du har rätt i att PI är oerhört ointressant - de är fenomenalt låsta i sin genre, och en kan med viss felmarginal förutsäga vad de ska säga härnäst redan innan den sagt det.

    Med det sagt så är det precis åtskillnaden mellan opinion och webbplats jag gör i inlägget ovan - med tillägget att det är stört omöjligt att som ny aktör göra detsamma i dagsläget. En måste hoppa, studsa och krumbukta för att göra sig till någonting annat än en återupprepare av PI-innehåll, och när alla avståndstaganden väl är gjorda så har en gjort sig ovän med en stor del av sina likasinnade som - av någon anlending - ser varje kritik av PI som en kritik av dem själva.

    Det är inte en fertil grund för kreativ idéutveckling, och det är också därför som PI måste skuffas undan om rörelsen vill ha några som helst utsikter att komma förbi "kolla, en invandrare!"-stadiet.

    Vilken diversifierad flora som än finns så göms den under den övergödda enbuske som är PI.

    ReplyDelete