Jag har funderat över det här med varför just muslimer pekas ut för allt möjligt, och när jag försökte finna underlag för ett argument i en annan text så slog det mig: när en säger någonting om muslimer behöver en inte leta underlag.
Vilket är något av en effektivitetshöjare när det gäller ens förmåga att säga saker, onekligen.
Det stora anledningen till att en inte behöver leta efter empiri ligger i att en på det stora hela kan säga vad som helst och sedan hitta den efteråt. Det finns ju trots allt en och en halv miljard muslimer av olika slag, och med ett så stort urval vore det ju ändå själva den om inte NÅGON, någonstans, råkat göra det en just råkade säga att de gjort.
Och vips så har en ett empiriskt underlag för sitt uttalande. Retroaktivt.
Ni vet, om jag skulle kunna skippa hela det här "vara säker på att det jag säger stämmer"-arbetet som pågår bakom kulisserna så skulle jag kunna massproducera massor av inlägg, helt kynnes.
Fast å andra sidan. Med tillräckligt överdimensionerat urval behövs inga argument, och när det inte behövs några argument har fanatikerna vunnit. De har ju alltid rätt, trots allt. -
Rekommenderade texter och videos
-
Läs mina senaste alster i *Bulletin*:
• *Är den demokratiska rättsstaten islamofobisk? »*
*• Den ohållbara gröna bidragskapitalismen »*
Mina senaste tex...
6 days ago
Gnägg.
ReplyDeleteGod tanke, men som sociologiskt influerad borde det ligga närmre för dig att se Muslimen som en Hotande Den Andre, eller hur man nu ska formulera sig, och som någon som hotar att inte låta sig assimileras utan istället kräver att de hotade anpassar sig till främmande sedvänjor och främmande herrar.
ReplyDeleteInte sant?
;-)