Wednesday, August 17, 2011

Med Gud på arbetsplatsen

Den som övar upp sina diskursiva muskler genom att jogga genom gamla texter finner ibland de märkligaste av ting. Särskilt om det är såna där texter som folk hänvisar till mest hela tiden utan att för den skull faktiskt läsa särskilt ofta - skillnaden mellan det sätt de hänvisas till och det de själva säger är ibland intressantare än vad endera säger var för sig.

Om du nu omedelbart tänker "aha, arbetslinjen", så tänker du märkliga tankar indeed. Men det är dit vi är på väg. Arbetslinjen, nu vs då.

Nuförtiden är det Moderaternas stora svar på allt, bredvid jobbskatteavdragen. Om alla arbetar så blir världen en bättre plats, och det finns ingen större trygghet än vissheten om att jobbet finns kvar i morgon också. Meningen med livet är jobb, och därför är jobb och jobbskapande svaret på frågan. Vilken den än må vara.

Jag är inget större fan av arbetslinjen.

Någon som däremot diggade arbetslinjen redan innan Moderaterna fanns var John Locke. Hen hade den smått radikala idén att en människa hade rätt till frukten av sitt arbete, och att personlig egendom som förskaffats med egen arbetsinsats är det viktigaste som finns. Den radikala delen är att individen enbart har rätt till frukterna av sitt eget arbete. Det är också den obegripliga delen, eftersom den tycks komma ut ur ingenstans - och jag anar att jag inte är ensam om att alltid ha tyckt att hela den liberala idétraditionens fokus på personlig egendom varit lite smått random.

För Locke är det inte en liberal idé, dock. Det är en teologisk sådan. När Gud skapade världen, blev Hen samtidigt ägare till den. Vilket är en rimlig tanke - om någon äger världen så borde det rimligtvis vara Gud. Problemet är dock att om Gud skapade världen, och allt i det, och alla människor, så blir det svårt att hävda folks äganderätt till saker och ting. Gud är liksom ägare per default, och vi människor lånar bara saker tills vi lämnar tillbaka dem, och det blir fenomenalt svårt att motivera skillnader mellan människor om vi alla är låntagare under Gud.

Som synes behövs det ett teologiskt tillägg för att inte upphäva individens rättigheter och börja förespråka kristen socialism med gemensamt ägande som grundpelare.

Detta tillägg är att människan är skapad som Guds avbild, och därmed är försedd med samma egenskaper som Gud. Mer specifikt - precis som när Gud skapade världen och blev ägare till den, så blir människan ägare till det hen skapar. Men bara det. Och därför blir det viktigt att människor är aktiva och arbetar - det ligger i sakers natur, så att säga.

Om vi går tillbaka till Moderaternas arbetslinje så kan vi direkt se att - hey, det är ju Lockes teologiska argumentation rakt igenom! Gud lever i kulisserna!

Vilket är betryggande på sitt sätt, eftersom det är ett tecken på att allt inte bara är politisk retorik utan grund. Men det får en också omedelbart att ställa sig frågan - har inte saker förändrats sedan Lockes tid? Gud må vara evig och oföränderlig, men den mer profana vardagen tenderar att förändras desto mer, och det särskilt de senaste årtiondena. Det skulle kunna tänkas att vår värld inte är Lockes, och att det är fullt möjligt med en politik som inte baserar sig på guds absoluta äganderätt till allt som inte är arbetslinjerat.

Om du nu tänker att detta även har vissa implikationer för piratkopiering, så tänker du vilda tankar indeed. Men det verkar inte bättre än att väldigt många tänker en mer eller mindre artikulerad variant av Lockes arbetslinje när ämnet kommer på tal, vilket onekligen är en svår sak att argumentera mot. Särskilt som Moderaterna bevisligen går omkring och hamrar in just den tanken, utan att egentligen ha denna aspekt i bakhuvudet.

Det blir onekligen något av en uppgift för Piratpartiet att ta sig förbi detta.

Hursom. En hittar de märkligaste av ting om en joggar omkring lite i gamla texter, och därefter tar sig tid att ta med sig intryck från sin motionsrunda. Samtiden framstår i ett nytt ljus, på så väldigt många sätt.

Nåväl. Bygga framtid, var det. Mycket arbete återstår. -

Flattr this

1 comment:

  1. "Den radikala delen är att individen enbart har rätt till frukterna av sitt eget arbete. Det är också den obegripliga delen, eftersom den tycks komma ut ur ingenstans - och jag anar att jag inte är ensam om att alltid ha tyckt att hela den liberala idétraditionens fokus på personlig egendom varit lite smått random."

    Det stämmer inte att Locke menar att man enbart har rätt till frukterna av sitt arbete. Locke menar att man har rätt till sin egen frihet, en rätt till självbestämmande. Och det hela har sin grund i att individen bör ha rätt till självbevarelse, en naturlig rätt som Locke hänvisar till gud om (men som ändå är rätt rimlig), och att alla individer är likar. I ett sådant system, där varje individ har rätt till att bevara sitt eget liv, men alla andra också har det, bör man ha en skyldighet att inte inkräkta på andras frihet.

    "If God's purpose for me on earth is my survival and that of my species, and the means to that survival are my life, health, liberty and property — then clearly I don't want anyone to violate my rights to these things. Equally, considering other people, who are my natural equals, I should conclude that I should not violate their rights to life, liberty, health and property. This is the law of nature. It is the Golden Rule, interpreted in terms of natural rights. Thus Locke writes: “The state of nature has a law of nature to govern it, which obliges everyone: and reason which is that law, teaches all mankind who will but consult it, that being all equal and independent, no one ought to harm another in his life, health, liberty or possessions…” (II. 2. 6). Locke tells us that the law of nature is revealed by reason. Locke makes the point about the law that it commands what is best for us. If it did not, he says, the law would vanish for it would not be obeyed. It is in this sense, I think, that Locke means that reason reveals the law. If you reflect on what is best for yourself and others, given the goal of survival and our natural equality, you will come to this conclusion. (See the section on the law of nature in the entry on Locke's Political Philosophy.)"
    http://plato.stanford.edu/entries/locke/#TwoTreGov

    När det gäller ägande av andra saker än en själv (det som skapas av naturen, "land" i förkortning) menar Locke, som du säger, att man äger det man skapar. Men, du säger själv att det är en rimlighet att den som skapar något är ägare av det (åtminstone när det gällde det hypotetiska exemplet med gud). Det finns andra argument i den liberala traditionen om att den som homesteadar något bör äga det.

    Locke menade att de som först homesteadade något inte skadade någon och dessa har därmed inget att klaga på, eftersom man inte tagit ifrån dem något ekonomiskt. Ekonomer, som George Reisman, påpekar att med arbetsfördelning används i princip allt land (som inte används för bostäder) för att producera till marknaden, så att ens arbetskraft blir mer produktiv av att andra homesteadar land, och därmed inte heller skadas av det.

    Andra libertarianer har påpekat att alternativet till att det är den förste som skall få äga något som denne homesteadar är att det blir den andre, eller någon senare figur som äger det. Vilket inte ger någon incitament till att bli den förste att äga något.

    Sedan finns det olika viljor om vad som skall göras med allt land (ingen enad standard om vilken som är den rätta moraliska användningen av det), ifall det nu skulle ägas gemensamt. Vilket innebär att gemensamt ägande skulle innebära ägande av en minoritet eller majoritet. Vilket inte verkar ha någon särskild grund för sig - att det skulle styras av 80% av befolkningens vilja eller 8%.

    Och för alla dessa argument som jag bara kortfattat tagit upp finns det fördjupningar och diskussioner i den liberala traditionen. Kortfattat - privat ägande är något mer än bara slumpmässigt valt som en princip för att lösa konflikter mellan individer.

    ReplyDelete