Med den senaste tidens debatt om nättroll, näthat och andra saker som finns även utan prefixet nät-, så har en tendens att ifrågasätta anonymitet på nätet dykt upp. Den underliggande tanken har varit att om det enda folk använder sin anonymitet till är att spy ut galla och generellt hat i kommentarsfälten, så är det inte värt att ha kvar och kan lika gärna avskaffas.
När det gäller kommentarsfälten under tidningarna är det förmodligen en bra sak. De skulle må bra av att anställa en community manager som utan vidare omsvep säger åt Rasse Rasist att hålla käften och lära sig stava. (I vanliga fall är det en ohållbar approach, men jag bävar inför tanken att kalla dessa kommentarsfält ett "vanligt fall".) Det är ingen rättighet att vara ohämmat hatfull på någon annans sida, och än mindre att kunna vara det ostraffat.
Grejen är dock att dessa kommentarsfält är en specifik implementering av den generella principen om anonymitet, och som sådana inte är representativa för anonymiteten i sin helhet. Och det blir oerhört märkligt om en blandar ihop detta specifika fall med de mer generella principer som exempelvis Piratpartiet ställer sig bakom - att anonymitet är en förutsättning för den demokratiserande processen i både nya och gamla demokratier. Särskilt i regimer där kritik av det offentliga är belagt med dödsstraff, och en identifiering är detsamma som en dödsdom.
Jag tror ni ser skillnaden här.
Tricket är att inte börja stirra sig blind på träden när det finns en hel skog där ute. Sure, det finns uppenbara problem med att Rasse Rasist viger sitt liv åt att få exakt varje fråga att handla om muslimer, zigenare och vänsterfascister, men lösningen på dessa är inte att kräva att alla internetanvändare ska visa ID-kort vid allt de gör. Den är snarare att tvinga Rasse Rasist att konfrontera sina egna ord, och det kan göras bättre genom en metodisk sågning/genomgång av dessa. Eller, på specifika sidor, någon form medlemshantering där trollande bestraffas.
Jag umgås nog med för många pirater, som inte påminner mig om att såna här tankar inte självklart dyker upp som spontana reaktioner på uttalanden av typen "Anonymiteten skapar trollen".
Nåväl. Mångkultur berikar. En påminnelse i taget.
Posts
Ska vi leka strutsen då, aka sopa skiten undermattan, och ska 90% få sämre liv för att stoppa 10% ?
ReplyDeleteGenerella frågor! Oh how I love thee! De fungerar att skriva under allt, och en behöver inte ens bemöda sig att beskriva sin ståndpunkt. Kommentaraction i snabbformat.
ReplyDeleteEller, med andra ord: du får gärna ta och omformulera den frågan en smula. Annars har jag inget annat val än att ta de som en ytterst generell kritik mot välfärdsstatens existens, vilket vore synd eftersom du förmodligen menar någonting annat.
Jag antar att känslorna spelar mig ett spratt - har man tidigt blivit tystad och avfärdad med orätt sitter ressentiment kvar för resten av livet. Därför blir jag mera förvånad och chockerad över kraven på "De upplystas republik" än över arga ord. De senare är inte mer än regnväder, stenar i skon eller stopp i kollektivtrafiken.
ReplyDeleteVill ändå foga in lite tröstens ord (för mig) som Baruch Spinoza (anonymt!) skrev 1670 (Tractatus Theologicus-Politicus), kapitel 20 (http://www.yesselman.com/ttpelws4.htm#CHXX)
"Other opinions which do not involve acts violating the contract, such as revenge, anger, and the like, are not seditious, unless it be in some corrupt state, where superstitious and ambitious persons, unable to endure men of learning, are so popular with the multitude that their word is more valued than the law." (20:34)
Yttranden i vrede kan alltså, enligt Spinoza, endast vara uppviglande i en korrupt stat. Om hatiska yttranden i vrede uppfattas uppviglande, då är det staten som är så korrupt, att stora delar av folket redan satt lagen i andra hand. I paragraf 20:19 skriver Spinoza till och med att det är överhetens uppgift att styra så, att undersåtarna varken känner vrede eller hat.
"I confess that from such freedom inconveniences may sometimes arise, but what question was ever settled
so wisely that no abuses could possibly spring therefrom?" (20:38)
Jag tar förstås för givet att du försvarar Spinozas ytttrandefrihet och hans rätt att skriva det anonymt, men det handlar inte i grund och botten om de upplystas republik.
Jag gissar att du skrev det här (bl.a.) som ett svar till mig. Därför tackar jag dig!
ReplyDeleteAntagligen är du i så fall nyfiken på om jag blev något klokare. Tyvärr måste jag göra dig besviken. Idén att "anonymitet i allmänhet är bra, fastän kommentarer till tidningars artiklar är ett undantag som bekräftar regeln" köper jag inte.
;-)
Jag har fått en hoper blogg- och debattartiklar (tack för dem!) som jag får försöka ta mig igenom.
Men jag har en känsla av att ni (du och Piratpartiet) befinner er i en annan ekokammare än jag, och att det krävs en rejäl ansträngning från min sida för att förstå er - och en lika rejäl ansträngning från er sida för att förstå sådana som mig.
Nu finns det inte så många kloner av mig, men världen är ju inte så enkel att det skulle betyda genomsnittsväljaren automatiskt har lättare att förstå er. Det kan vara en maffig uppgift som ni har framför er.
viktualiebroder: jag är inte helt säker på att jag förstår övergången till Spinoza här. Månne skrev hen i anonym vrede, men det är inte samma anonyma vrede som ges uttryck för i de beryktade kommentarsfälten. Alla har rätt att skriva argt, men ur det följer inte en kategorisk regel om att alla har rätt att skriva argt om allt överallt; vi är ute på märkliga vatten om vi börjar betrakta yttrandefrihet som ett deontologiskt imperativ för varje enskild individ i existensen.
ReplyDeleteJohan: jag kanske kan säga det bättre med en annan figur. Alla har rätt att hålla ett engagerande tal inför en publik. Men ur detta följer inte att en samtidigt har rätt att gå hem till random folk och börja hålla tal mot dem helt oförhappandes, och det är inte en inskränkning av yttrandefriheten att be vederbörande sluta prata och lämna ens hem.
Å ena sidan principen om yttrandefrihet. Å andra sidan den gnagande aningen om att bara för att någonting är ett yttrande så behöver en inte stå ut med att bli skriken i örat av det.