Livet är besvärlighet galore. Trots det är besvärlighet samtidigt ändå rätt bra.Ni som någonsin försökt få en grupp människor att bestämma sig för vilken restaurang de ska gå till vet att det finns ett oerhört motstånd i det hela. Det är alltid det ena eller det andra, och ingen vill riktigt vara ärlig, och ingen vågar egentligen ta ordet, och saker går generellt rätt långsamt tills de inte gör det. Det är en brutalt besvärlig stressfaktor när en har bråttom, och det kan ibland ta en himla tid.
Ändå är demokrati och kollektivt beslutsfattande rätt bra saker att ha.
Ni som förfasas över den ökade brottsligheten kanske ibland anser att det daltas för mycket med brottslingarna. Att polisen ska förses med effektiva och omedelbara metoder för att komma åt buset, och att alla de besvärliga lagar och regler som ställer sig i vägen för polisens agerande Så att inga skyldiga personer får gå omkring lösa på gator och torg.
Men rättssäkerhet och oskuldspresumtion är ändå rätt bra saker att ha till hands.
Och ni som förfasas över näthatet kanske anser att det måste bli ett slut på eländet. Att den vrålande massan av ohämmade personligheter som inte kan se längre än den egna, rykande näsan räcker borde föras antingen bakom lås och bom eller framför strålkastaren. Antingen total permabanning eller obligatorisk identifikation - för alla. Så att vi får någon slags bukt med problemet en gång för alla, utan vidare besvär eller hat.
Men yttrandefrihet är ändå rätt bra att ha, trots allt. Det också.
Det finns många tillfällen i livet då besvärligheter insisterar på att göra livet svårt för oss. Och det finns precis lika många sådana där de insisterar på att göra det lättare för oss.
Kom ihåg det, nästa gång någon insisterar på att avskaffa bra saker i effektivitetens namn.
Posts
No comments:
Post a Comment