Sunday, September 12, 2010

Brutal och smutsig kritik

Jag läste just ett inlägg borta hos Skabbe, och måste tillstå att jag sällan sett någonting som förtjänar att sågas längs med fotknölarna. Jag skulle säga att det var smörja rakt igenom, om det inte vore för att inlägget inte ens gör sig besväret att börja i ena änden och sluta i det andra. Det börjar med en rubrik, för att sedan byta ämne lite hit och dit tills det blir svårt att veta om det handlar om det ena eller det andra. Vilket är något av en bedrift, eftersom inlägget är så kort att det borde vara omöjligt att hinna byta ämne.

Kortheten, ja. Den kanske skulle kunna förklara en del av den onyanserade syn som läggs fram, i och med att det av naturliga skäl inte hinns med särskilt mycket på ett fåtal ord. Men bara en del, eftersom det fortfarande är klart att författaren medvetet utesluter en hel hög faktorer som är relevanta och som skulle påverka textens utfall om de hade erkänts. Att exempelvis inte nämna Anders Borg, som till och med socialdemokraterna motvilligt erkänner har gjort en god insats, antyder att författaren antingen är okunnig eller - ännu värre - ljuger för oss.

Inte nog med det - det är dessutom direkt orimligt att dra de slutsatser som dras av de exempel som Skabbe ger. Att dra på stora växlar och fördöma inte bara en utan TVÅ framtida potentiella regeringar utifrån ett litet fåtal personers ageranden - må vara att de är ministrar - är att vara ute och cykla i så stor omfattning att jag undrar om författaren inte fortfarande har träningsvärk. Liknande sinne för brist på proportioner har inte setts sedan tsar-tiden, och det är möjligt att jag slutar läsa Skabbes texter efter detta flagranta uppvisande av brist på kritiskt tänkande och vilja att förenkla problem till ett enkelt fingerpekande.

Vad som däremot är omöjligt är att ta Skabbe på allvar efter den här kavalkaden av spekulativa demagogifasoner. Jag börjar inte bara tvivla på de eventuella intellektuella förmågor hen besitter, utan även på om hen över huvud taget är läs- och skrivkunnig. Särskilt det sistnämnda, med tanke på hur slarvigt inlägget är upplagt.

Sällan har jag skådat ett inlägg mer värt att sågas. Det här är verkligen en antydan på att Skabbes bloggkarriär börjat nå sin höst och sitt slut.
Eller, tja, egentligen inte. Faktum är att hen är om något lite mer på hugget än vanligt på sistone, och gärna ser bloggandet pågå många år framöver. Men hen anmälde inlägget till rakning i min bloggutmaning, och som den hedervärda personlighet jag är så fanns inte alternativet att inte gå med på det. - Även om jag försökte varna om att det inte var den snälla sortens utmaning.

Jag anar att en del av er till en början trodde att jag hade hittat någon slags beef med den gode Skabbe och bestämt mig för att övertrolla henom med tillmälen, och kanske blir något lättade av att höra att vi kommit överens om att jag skulle övertrolla saker och ting. I Illustrativt syfte, förstås.

Det som ska illustreras är vikten av diskursetik, och än mer vikten av att tänka på att det här med kritik är en väldigt svår konst. Jag skulle kunna skriva en text med samma brutala spetsighet och samma idiotförklarande inställning varje gång någon skriver någonting jag inte gillar - men hur konstruktivt vore det? Att jag kan göra någonting är ingen anledning till att jag måste, som bekant, och detta gäller även när det gäller att utforma sin kritik av saker och ting.

Det tar inte överdrivet lång stund för den sökande att finna tendenser till smutskastande där ute i bloggosfären, även om de flesta kanske håller sig borta från de rena personangreppen. Den närliggande släktingen att helt enkelt skylla på "de andra" (vilka de än må vara) är dock fortfarande i fullt bruk.

Likväl. Det finns en enkel diskursetisk maxim som jag tror att ni alla har hört talas om: handla mot andra så som ni vill att andra ska handla mot er. Om du vill ha en ren och sakfrågefokuserad slutspurt - go for it. Make it happen. Makten ligger i dina händer.

Säg vad du tänker, men tänk på vad du säger.

Ibland är det inte svårare än så.

Now, låt oss slutföra den här slutspurten. Och rösta gärna på Piratpartiet när det väl är dags.

(Inga små lurviga djur skadades vid skapandet av det här inlägget. Och ingen Skabbe heller. Förhoppningsvis.)

Flattr this

6 comments:

  1. Hihi. Retorisk lärdom #23: det finns ALLTID någoting att kritisera. :D

    ReplyDelete
  2. Om jag får komma med någon kritik på det här inlägget, så skulle det vara att det är elakt att "dölja" länkar i ordet i, alldeles för lätt att missa länken. ;)
    Sedan tycker jag nog att scaber nestor skriver aningen mer sammanhängande och lättförståeligt än vad jag själv gjort, de få gånger jag lyckats blogga politik. ;)

    ReplyDelete
  3. Heh. Väl spanat. Det är inget effektivt sätt att dölja länkar, märker jag. Även om det enda jag gör så med är till två pingsidor som det är jobbigt att hitta plats åt annars.

    Jag kanske överdriver kritiken lite. En smula. Lite grann. I illustrativt syfte. ^^

    ReplyDelete
  4. Snälla, kan vi inte sluta kalla folk för hönor? "Hen" är idiotiskt, liktväl som när min släkting kallade sin pojkvän för "pussy" för han var söt som en kissekatt - i över ett år.

    Om det inte har uppstått något tredje kön, kan vi vara vänliga att hålla oss till de två som finns? Det finns gott om tredje persons varianter att välja mellan. Han/hon/den/det/personen. Please?

    I övrigt ett skitbra inlägg.

    ReplyDelete
  5. Iofs. Jag SKULLE kunna byta från hen till hön i mitt alldeles snart kommandes tusende inlägg. Nu när de flesta gått och vant sig vid hönsgårdandet. Det vore ju nästan lite kul. ^^

    I övrigt - tack. :3

    ReplyDelete