Friday, September 17, 2010

En valdebattskommentar

Ack, debatter. Som retoriker och sociolog vet jag att de utgör sociala situationer av ett alldeles eget släkte, och att saker och ting ser väldigt olika ut när en är i dem och när en inte är det. För att inte tala om hur stor skillnaden är mellan deltagare och åhörare. Den stora svårigheten är inte - som många tror - att hitta argument där i stunden. Det är någonting som kommer med övning, och om du och dina vänner sätter igång och övningsdebatterar så kommer ni bli rätt bra på det efter bara några gånger.

Det hjälper en smula att veta vad det är en talar om, men det är i retorisk mening inte strikt nödvändigt. Vilket också är den stora svårigheten med debatter - den diskrepans som finns mellan det deltagarna tror sig säga och det åhörarna faktiskt hör.

Just den svårigheten är lite lurigare att ta sig förbi. Ingen kan läsa tankarna hos åhörarna innan en har sagt det en ska säga, och det är brutalt omöjligt att hinna göra det medan en är upptagen med att tänka snabbt kring vad en ska säga härnäst i den heta situation som en debatt faktiskt är. Det krävs en hel del drillning, övning, repetering och upprepande av de tre föregående för att verkligen få det en tror sig säga och det en förmedlar i fas - eller, rättare, att banka in i ens ryggmärg att säga sådana saker som förmedlar det en vill att åhörarna ska tänka snarare än det en själv tänker.

Avgrunden mellan mun och öra består av mer än bara luft, trots allt.

Detta är en brutal insikt, som många gånger drabbar stackare som gett sig in i debattsituationer oförberedda - så som stackars batongliberal Pehrson gjorde alldeles nyss på SVT Debatt. I alla fall verkade det så, så som den gode Rick körde över hens resonemang.

Det värsta är att det inte direkt spelar någon roll ifall Pehrson nu sitter och tänker igenom ett resonemang som totalt skulle totaldemolera allt hens motståndare sade just där och då. Ögonblicket - den sociala situationen, kairos - är över och förbi, och det som inte sades där och då är väldigt för sent att sägas nu. Jag anar att det pågår någon slags tanke av typen "jag skulle ha sagt..." just nu, och än mer att det kommer att påbörjas en process av typen "du skulle ha sagt..." i morgon.

Eller möjligtvis på måndag, när allt är sagt och gjort inför valet, och det finns lite mer tid över till att omsätta reflektoner och efterklokheter i praktiken. Vilket då i och för sig gäller både för Folkpartiet, Piratpartiet och alla andra partier.

De har tydligen inte lagt upp debatten i eftertittformat än, så tills de gjort det så får vi nöja oss med eftersnacket, som inleds med att två experter kommenterar Rick vs Pehrson. Jag uppdaterar vid tillfälle.



(En liten fotnot om det här med expertis - när får jag börja kalla mig expert? Blir det när jag tagit ut den där fil kand-examen i retorik inför sommaren, eller kan jag tjuvstarta redan nu? Var går gränsen, och står jag på den?)

Flattr this


Andra på samma tema: Lucas, Fredrik, John-Henri, DN, Jonas, Peter, Peter, Rick, Trollan, Beelze, NA,

No comments:

Post a Comment