Ett försök till uppföljning

Igår bad jag den gode Forssberg att ta en kortare timeout, fundera på saken och försöka igen med sin ambition att formulera en kritik mot vårt valmanifest. Månntro om jag inte har ett visst inflytande trots allt, då jag alldeles just upptäckte att det är precis det hen gjorde. Ingen blev mer överraskad av detta än jag, så jag skred genast till verket med att läsa den nya, reviderade versionen.

Dock. Även om den bunkerförsedda porrmustaschen inte syns till någonstans, så är dess frånvaro i sig själv ingen garant för att kvalitet uppnåtts. För att travestera den gode Forssberg så anpassar hen sig bara till en aspekt av min kritik, och missar helheten.

Dels så inför hen en ny porrmustasch i form av att kalla sina opponenter för "grabbarna grus". Now, redan den gamle Aristoteles (gammal grek, du vet) påpekade att det i inledningen av en argumentation gäller att inge en aura av att det en säger är värt att tas på allvar, och - tja. "Grabbarna grus", i en inledning?

Helheten i porrmustaschen ligger i att inte lägga sig på en lägre nivå än nödvändigt. Om en ska kritisera ett valmanifest i en text som kommer att återfinnas på en väldigt offentlig plats - Expressen är en del av den offentliga diskursen, dess aktiva försök att göra sig vardagsrumsfähig till trots - så är det propert att hålla en stil som ställer det bortom varje tvekan att det är en viktig fråga och att det är en viktig plats. Allt annat är bara att vara oförskämd, både mot ämne, plats och publik.

Dels så missar hen helheten i valmanifestet, och fokuserar på enskilda delar för att på så vis försöka få helheten att se ofördelaktig ut. Nu är detta förstås en väl vedertagen retorisk strategi i väldigt många lägen, men den är fruktansvärt lätt att genomskåda i skriftform.

Helheten här ligger i all det rör sig om ett 27-sidigt dokument i tre delar, där det är långt viktigare att beakta den totala inriktningen än de enskilda formuleringarna. Den som kräver 100%-ig överensstämmelse mellan ett politiskt partis samtliga uttalanden i samliga frågor och sin egen syn på saken är - för att sänka nivån lite - oroväckande politiskt naiv. Om du vill göra en bedömning av Moderaterna eller Socialdemokraterna behöver du ett lite större urval än ett par enstaka meningar i ett enstaka dokument.

Dels - och nu börjar kritiken snart bli längre än det kritiserade - så gör hen det till en fråga om person snarare än sak. Det är väldigt mycket Rick, Rick, Rick, och hen avslutar till och med genom att säga att hela Piratpartiet är motsatsen till allvarligt så länge Rick innehar partiledarpositionen.

Återigen är delen inte detsamma som helheten, och om det finns en ovälvilja mot Rick så låt den för all del få ett uttryck. Men låt det då bli ett renodlat uttryck, där det står helt och hållet klart att ämnet, måltavlan och syftet är Rick, så att all eventuell förvirring motas i grind redan innan en hinner uppstå. På så vis får både Rick och resten av läsekretsen helt klart för sig var din ståndpunkt ligger, och vi andra behöver inte spekulera i hur relationen mellan er två ser ut.

Likväl. Med det sagt är jag villig att ge Forssberg ett tredje försök till att göra det hen vill göra. Tredje gången gillt, med andra ord.

Jag har fortfarande fullt förtroende för din förmåga. Den pedagogiska processen är inte över än, trots allt. -