Att skapa nya marknader

Det har talats väldigt mycket om det här med att stimulera marknader på sistone. Eller, tja, Keynes var redan igång med det hela för länge länge sedan, men i och med att större delen av marknaden försvunnit likt lata barn vid omnämnandet av att det finns städning att utföra, så har det kommit på tapeten igen. USA slog på stort med sitt - för att uttrycka sig försiktigt - massivt enormt superstora stimuleringspaket, och EU passade på att köra en egen version av bara farten. Det är inte utan att det här med marknadspolitik är inne, och det är inte heller utan att jag måste erkänna att den nuvarande regeringen - med viss hjälp av de föregående - har lyckats oerhört väl med att inte bara stimulera utan även skapa helt nya marknader.

Ni ser, tack vare den senare tidens allt längre gående lagar rörande statens befogenheter att tillgodogöra sig medborgarnas privata kommunikation så har ett alldeles nytt behov fått sig en alldeles ny marknad. Det har förvisso alltid funnits en liten klick paranoida människor som haft ett mer eller mindre befogat behov/önskemål att hålla sin privata korrespondens otillgänglig för folk utanför sin privata umgängeskrets. Men - som ni säkert anar - så var denna lilla klick allt för liten för att utgöra en marknad. Med den senaste tidens lagar så har behovet/önskemålet dock brett ut sig från att vara en mindre patologi till en bred massmarknad, där nya företag med inriktning privat kryptokommunikation fortfarande har chansen att etablera sig på bred front.

Detta har medfört en hel del sekundära marknadsvinster. Kryptoanarkismen som sådan hade börjat dega till sig där i början av nollnolltalet, men tack vare nämnda lagstiftningstendens så har intresset nått väldigt nya höjder. Det har bildats konferenser, nätverk, tidsskrifter och andra katalysatorer för nytt intresse i ämnet, och det är inte utan att tidigare helt passiva ungdomar dragits till fenomenet i fråga. Inte minst tack vara sådana kulturella fenomen så som the Jellyfish [  (:~~~~  ], som enligt vissa bara är en kul grej, men som även kan fungera som en igenkänningsmarkör i andra sammanhang, jämförbar med fisken i Roms katakomber under kristendomens tidiga dagar. Och allt detta med tillhörande tillväxt för berörda ekonomiska aktörer som vågar ta steget in i detta segment av marknaden.

Detta är förstås bara ett exempel av många bland de nya marknader denna nya tendens i lagstiftningen har öppnat. Exempelvis ligger det inom rimlighetens gräns att anta att den nya policyn rörande frivilliga drogtester - där den som tackar nej per automatik blir misstänkt för ett brott med synnerligen stränga straff - kommer att stimulera en ökad utveckling och efterfrågan av droger som inte lämnar synliga spår i de tester som brukas. För varje ny restriktion eller kontrollåtgärd som införs så öppnas en ny marknad för de som har ett intresse av att kringgå dessa. Och när restriktionerna och/eller kontrollåtgärderna omfattar alla, så har vi redan där med en enorm ny marknad att göra.

Så det ser med andra ord ljust ut för Sveriges ekonomiska tillväxt framöver, med många nya marknader där både tillgång och efterfrågan är garanterade. Det som oroar mig dock är två saker, och det är dels synen på dessa marknadsåtgärder och dels den planerade skattesatsen på dessa. Det tycks mig en smula som att lagstiftaren inte alls ser dessa nya lagar rörande integritetsområdet som arbetsmarknadsstimulerande åtgärder, och än mer som att Skatteverket inte har några planer på att driva in skatt på väldigt många av de nya marknader som uppstår. Detta är oroande, eftersom det antyder att det finns ett annat motiv än arbetslinjen bakom dessa nya lagar, och än mer att staten aktivt kommer att låta bli att dra in välbehövliga skattepengar inför de tuffa men positiva tider vi har framför oss.

Det är förvisso positivt att skapa nya marknader och nya arbeten i dessa kristider, men jag anar en viss brist på helhetsperspektiv. Jag vill på intet sätt förringa värdet av att se framåt, men vi måste samtidigt se till nuet på ett sådant sätt att övergången till den önskade framtiden sker så smidigt och smärtfritt som möjligt. Vi måste se förändringarna innan de uppstår och förbereda oss på dem - samtidigt som vi bygger en stabil grund för de nya marknader som komma skall. Särskilt de som vi redan nu kan se komma som en direkt respons på den redan nämnda tendensen inom lagstiftningen.

Allt annat vore bara oansvarigt. Inte sant?