Intergration, you say?

Jag läser en krönika borta på Aftonpressen. Rubriken är det något rättframma påståendet "Vi lever redan i ett Sverigedemokratiskt land", och huvudpoängen är att den rasism vi fruktar ska bli statsnorm om och/eller när Sverigedemokraterna intar en plats i riksdagen är ett problem redan idag. Ett problem som måste hanteras och lösas redan nu, till och med.

Problemet som måste lösas är integrationsproblemet, och problemet jag finner med texten är att det inte ges någon direkt definition av vad "integration" är för något. En skulle kunna tänka sig att detta centrala begrepp skulle få en klar och otvetydig definition så att vi berörda parter omedelbart kan skrida till verket att se till att de villkor som är nödvändiga för att integration ska uppstå uppstår. Det skulle onekligen göra livet så väldigt mycket lättare för oss. Men - icke. Vi får en vag definition, av typen "Människors rätt att behandlas lika, oavsett etnisk tillhörighet eller religion."

Now, detta kanske verkar som en bra utgångspunkt, men rätt till likabehandling i sig är inte ett nödvändigt villkor för integration. Rent krasst så passar ett utegångsförbud där alla som är ute efter klockan 22:00 kommer att beskjutas med skarp ammunition in på beskrivningen "likabehandling", vilket kanske inte riktigt är ett optimalt utgångsläge för våra syften. Vi behöver alltså någonting mer i integrationsbegreppet för att det ska vara relevant i sammanhanget.

Frågan "vad är integration?" är en sån där knivig fråga som folk helst inte vill besvara. Anledningen till detta är att det är ett så behändigt ord att använda som en synonym till "någonting gott i största allmänhet". Ett ord att ta till när det inte direkt finns någontng att säga. Det är ett oerhört praktiskt ord - vilket ståndpunkt du än har så kan du hänvisa till detta, och din eventuelle motståndare måste då argumentera både mot integrationen OCH din ståndpunkt - samtidigt. Vilket är lite problematiskt om denne är för integration och dylikt.


Detta fungerar förstås bara om begreppet är löst definierat. Om det har en mycket väl specificerad betydelse och ett mycket klart användningsområde så är det svårt att vara vag kring det. Vad detta än är. Så fort en fast definition föreligger så är en tvungen att inta en position gentemot denna - för, mot, i sidled, någonting. Att hänvisa till ordet med en handviftning fungerar inte, eftersom det inte längre är det vaga och obestämda ord det är idag.

Utan en fastare definition av begreppet "integritet" saknas någonting med inlägget: substans. Det hela mynnar inte ut i någonting annat än ett stärkande av författarens eget ethos, snarare än ett konkret förslag till framtida handling. Now, make no mistake, att stärka sitt ethos är vanligtvis en bra sak att göra i en argumentering, men resonemanget är ofärdigt om det är det enda det gör. Utan substans blir det lite som med Carl Bildts senaste utspel - tom retorik.

Vår gode skribent påstår att debatten kring Sd och integrationen krälar oroväckande lågt. Hen må ha goda föresatser och avsikter med sin text, men det hen åstadkommer med den är inget annat än att hålla kvar diskursen i samma skyttegravstillstånd. Sd är fortfarande per automatik "ont", integration är fortfarande per automatik "gott", och den känga hen vill slänga på oss andra för vår bristande ansträngning faller till korta på att den är gjord av önsketänkande.

"Allas lika värde" är inte ett giltigt svar på frågan om vad integration är. Och så länge vi inte har ett giltigt, koncist och klart definierat integrationsbegrepp så famlar vi i blindo i en kamp mot motståndare vi inte vet någonting om. Våra aktioner är okoordinerade, våra avsikter osynkade och våra ambitioner oförenliga.

Vill du agera för integration? Agera då för att ordet "integration" befordras från generellt tillrop till ett begrepp i ordets rätta mening. Då, och först då, kan en eventuell väg framåt skönjas.

(Hat tip till Widham, som tipsade mig om artikeln.)