Helt okynnes

Det finns ett antal goda funktioner i Google Reader. Förutom att det går att dela med sig av vad en läser (både till andra användare av läsaren och genom små widgetar så som den till höger), så går det också att i sann web 2.1-anda att gilla saker. Att ge det goda en symbolisk tumme upp, med andra ord.

Som ett led i min ständiga men ibland grovt misslyckade strävan att korrekturläsa dessa mina inlägg i den arkiverade samtiden så följer jag mig själv via en viss RSS-läsare. Ni vet, så att jag också ser de där brutalt uppenbara fadäserna som ni ibland drabbas av när de nya inläggen rullar in.

Now, ibland är jag långsammare än annars med att hinna kolla upp mig själv. Ibland till och med så långsam att någon hunnit gilla mitt senaste inlägg. Det är inte särskilt många som gör det, men en viss någon har gjort det både ofta och mycket, så hen ska nu få sig ett helt inlägg tillägnad sig  I all ära och enkel ärlighet.

Cheers!