Monday, June 13, 2011

På tal om att tala om

Det här med att vara retoriker innebär att en kan massor av ord som ingen annan kan. Med betoning på massor - det är mer eller mindre ett helt okänt språk för den som inte har spenderat tid med andra retoriker. (Bloggen Retorikiska gör något av en ansats att förklara dessa ord, men jag anar att de skulle må bättre av att kalla in fler medskribenter.)

Så här är det. Det första intrycket ges mer av ditt actio än av ditt elocutio i ditt exordium, och i och med att ethos är en a priori förutsättning för logos blir det viktigt att etablera pistis redan innan övergången till narratio. Det är också viktigt att ge explanansen tid att översättas till evidentia, för att på så vis etablera kairos när narratiot når klimax. Om möjligt, parafrasera exordium, men undvik eufemiserande entymem.

I mer epideitiska sammanhang är både pathos och kairos desto viktigare. Dock vill du lägga deliberation och argumentatio på hyllan - målet är inte persuasio, trots allt. Anknyt till topos som uppnår delectare. Betänk detta i ditt intellectio, men om kairos och dispositio hamnar e contrario, välj kairos.

Och så vidare. Det finns som sagt MÅNGA ord. Ett för varje tänkbart moment i den övertygande processen, give or take.

Now, det här med att det finns många ord gör förvisso livet lättare när en väl kan dem. De blir stående topos, dvs verbala snabbkommandon som kan användas för att snabbt föra uppmärksamheten dit den hör hemma. Vill du prata om den där extra bra delen inledningen där talaren gjorde så där du vet med handen och sedan det där med rösten? Säg då att talarens actio i exordiet var åsm. Instant förståelse.

När en väl lärt sig språket. Och, som bieffekt, tänket.

Vilket är svårt att komma ifrån, ibland. Det är lätt att glömma bort att människor ser en text som en text, och inte som en summa delar som satts ihop. Och det är ännu lättare att glömma bort att en text bestående uteslutande av billiga och enkla knep inte uppfattas som en sådan av de som inte kan dem.

Vilket också är svårt att förklara. Människor tenderar att ta illa upp när en antyder att de är lite mer lättlurade än de tror sig vara. Särskilt när en använder svåra ord för att beskriva det de gör och på så vis antyder att de kanske, kanske, kanske inte riktigt vet vad de gör när de kommunicerar.

Men om vi lever i en demokrati så kan vi inte låta någonting sådant som ett tillfälligt missnöje med ens enstaka utspel rucka ens uppfattning om vilken politik som i förlängningen leder till det allmänna bästa, eller hur?

See what I did there?

Flattr this

12 comments:

  1. Jag tror jag förstod nästan all, men jag förstår inte vad jag ska tro. See what I did there?

    ReplyDelete
  2. Med Burke och Lacan i bakhuvudet kan vi tala om språket som ett externt, autonomt fält frånskilt från subjektet, som inverkar dialektiskt med men likgiltigt inför språkanvändarens önskningar.

    Med enklare ord kan vi även säga "april april din dumma sill". Principen är densamma.

    Visst är det elakare än det behöver vara?

    ReplyDelete
  3. Såg du inte min retoriska figur med en omvänd kongruens mellan förled och efterled?

    ReplyDelete
  4. Kiasmer är allt; allt är kiasmer. ;)

    ReplyDelete
  5. Man kan ju alltid vara en sån där jobbig människa som inte skäms otroligt mycket för när man inte förstår vad någon pratar om, och be dem förklara vad i hela friden de menar.

    Funkar för mig.

    ReplyDelete
  6. Frågor. Den stora sociala equalizern. ^^

    ReplyDelete
  7. Den retoriska genomgången av Retoriskiska visar att bloggarna på Retoriskiska inte begripit hur de gör det och varför. Istället för att bry sig om Vad de går hem med till oss människor, beskriver de hur det kan låta när något går hem bland oss. Därmed gör de bisak till huvudsak och estetiserar etikerns retorik och retorikerns etik.

    De Retoriskiska är baksluga krämare som är i färd med att reducera sig själva och sin produkt till märkvärdigt varumärke i det alltmer paniklika sökandet och designandet av "ledarskap". De tjänar inget annat syfte än att ge maktens herrar en tro att deras tid ännu ej är förbi. Men för oss vardagsmänniskor, som synes i Magnihasas raport, är denna akademiserade idioti till ingen nytta. För den skull ska vi inte förledas tro att retorik som humanvetenskaplig kunskaps-och handlingsteori inte rör oss.

    ReplyDelete
  8. José Luis Ramirez:.../.../ "Medan filosofisk kunskapsteori och logik tar elementen och grundbegreppen för givna, tvingar retoriken oss att se vårt eget öga. Vetenskapen försöker se längre än näsan räcker, men retoriken hjälper oss att se själva näsan och de glasögon som sitter på den. /.../ Det vanliga är att verktyget och vad verktyget åstadkommer kan skiljas åt. En hammare hamrar något annat än sig själv och en hand fångar också något annat än samma handen. I språket är detta åtskiljande betydligt svårare. /.../ Man granskar tankar med tanken och man talar om ord med ord. Det är som att lyfta sig i håret, eller att blåsa en ballong inifrån. Retoriken själv kan inte bli riktigt förstådd annat än genom att vända retorikens kunskap mot sig själv. Många som kallar sig retoriker är oförmögna att se detta och det bidrar till omedvetna självmotsägelser och till de missuppfattningar som retorik-kunskapen i grunden lider av.

    Om retorikkunskapen är grundläggande för alla vetenskaper, i synnerhet för praktiska kunskaper och vetenskaper, är den av ojämförligt värde för samhällsplanering eftersom samhällsplanering inte handlar om att 'bygga' samhällen (detta är byggkonstens uppgift), utan om att hantera begrepp och ord och att skapa trovärdiga resonomang som kan hjälpa till att fatta goda beslut eller att på ett bra sätt organisera aktiviteter aom bidrar till samhällets uppbygnad."

    ReplyDelete
  9. /.../ Topikbegreppet i retoriken motsvarar det som man skulle kunna kalla för tankevanor (just vanor), perspektiv eller tankeparadigm. Min egen benåmning är 'det förgivettagana', ett nytt men väldigt uttrycksfullt ord som är svårt konstruera på andra språk. Topiken sätter fokus på sådant som vi tänker Med, inte på vad vi tänker På. Den utgår från att kunskapsval och kunskapsformuleringar är beroende av kunskapsaktörers (kunskapshanterare och kunskapsyttrare) personliga situation och sociala miljö. /.../ Matematikens och naturvetenskapens anspråk på en absolut objektiv och oberoende kunskap upphör att gälla så fort man går över till människokunskapen. Men eftersom även matematik och naturvetenskap är mänskliga kunskapsskapelser, dvs mänskliga aktivitetsprodukter, så är inte ens matematik och naturvetenskap undantagna från ett topiskt betraktelsesätt./.../ Topikforskningens betydelse ökar i ett globaliserat samhälle där kulturgränserna och isoleringen av det ena tänkesättet från det andra blir allt mer omöjliga. Topikforskning är dock fortfarande ett obevandrat område, även om det förekommit en rad insatser i samma riktning med andra benämningar: paradigmteorin, mentalitetsforskning, begreppshistoria, etc. Benämningen Topikforschung användes dock i tysk litteraturvetenskap under 1900talets första hälft som ett slags forskning om förgivettagna temata."

    ReplyDelete
  10. /.../ "Vi saknar en välgrundad uppfattning om vad begreppen (som mental företeelse) är och vad de står för. Vi tar för givet, utan närmare undersökning att ett begrepp bara är ett slags bild av något och skillnaden mellan begrepp och ord suddas ut. Vi gör ständigt så kallade begreppsanalyser, men begreppet 'begrepp' blir aldrig ifrågasatt. Vi har därför lättare att veta något om det som står framför näsan på oss än om det som ligger på näsan. Om vi försökte rannsaka vad som faktiskt sker inom oss själva och vad vi gör med det, istället för att ta för sant allt det vi lär oss i skolan (grammatik, semantik, logik, etc.) skulle vi kanske bli klokare. Grammatiken och katgoriläran är de äldsta försöken (sedan stoikerna) att särskilja mellan olika typer av begrepp och ord. Vi lär oss oreflekterat samma grammatik generation efter generation. Härvidlag lär vi oss att se begreppen som någon slags bilder av verkliga ting och orden som en påklistrad etikett. Vi ser alla ord som något slags substantiv. Det vore således motiverat och angeläget att göra en grundlig och odogmatisk undersökning av vad begreppen står för, att särskilja deras olika funktioner och att övervinna den gamla skåpmaten som traditionell språkvetenskap stoppar i oss. /.../ När man läser semantiska sofister om ordens innehåll och referens frågar jag mig hur många 'avundsjukor' dessa språkvetare kan paka ut i ett samhälle. Inom samhällsplaneringen till exempel ger man sig i kast med att hjälpa de arbetslösa genom att undersöka 'arbetslösheten', som om det vore samma sak." (...Och inom sjukvården ägnar man sig att bota "sjukdomar" i stället för att hjälpa människor som lider och mår dåligt, för att nämna ännu ett slående exempel på skenmanövrer...)

    ReplyDelete
  11. [Logos, ehtos och phatos] "... står för tre skilda budskap, eller om man så vill, tre komplementära tolkningar av varje form av uttalande./.../ Logos syftar till det som sägs, dvs vad utsagan refererar till eller betyder enligt gällande språkbruk. Ethos innebär att det sagda är sagt av någon och avslöjar någonting om honom eller henne. Pathos innebär att det sagda ofta också avslöjar talarens förgivettagna uppfattning om den som han talar till. Man talar med bönder på bönders vis och med de lärde på latin. Och man nämner inte repet i den hängdes hus. Vi talar inte bara med våra ord utan med den andres ord och vi försöker ofta säga vad den andre vill höra. Ordet pathos refererar på grekiska till känslorna och retorikerna tolkar pathos som ett försök att väcka känslor hos åhöraren, men detta är att inte se talets relation till den andre i hela sin vidd. Pathos är inte bara att väcka känslor, det är också (och framförallt, skulle jag säga) att väcka tankar och åsikter. /.../ Den traditionella retoriken förvanskar dessa tre begreppens kunskapsteoretiska värde genom att reducera dem till medvetna tekniker för att övertyga. /.../ Men detta är att använda ethos och pathos medvetet eller till och med manipulativt."
    (Citat ur Rhetorica Scandinavica Nr.31 2004)

    ReplyDelete