Demonstrativt övervakad

Det kommer in nyheter om att den tyska polisen avlyssnar demonstranter under en demonstration. Demonstranter, och några till.

Sisådär en etthundratrettioåtta till. Gånger tusen.

Now, vi har förstås alla känt att vi velat dra med våra 138 000 närmaste vänner på en demonstration lite då och då. Det ingår. Men det är en ytterst dålig grund för polisen att okynnesavlyssna samliga personer som råkar befinna sig i ett geografiskt område - inte minst eftersom avlyssning dels utgör en kränkning av integriteten, och än mer eftersom det är tänkt att användas i sådana fall där konkreta misstankar föreligger.

Och det är inte helt lätt att ha konkreta misstankar mot 138 000 närmast slumpmässigt utvalda personer. Pappersarbetet är förödande, om inte annat.

Än mindre är det lätt att motivera varför vanliga, oskyldiga medborgare ska behöva stå ut med att virtuella stövlar klampar rakt in i deras privatliv och förklarar det privata vara det politiskas egendom. Alla västerländska rättstraditioner säger brutalt nej till ett sådant förfarande, och om du börjar befinna dig i kretsar där begreppet jurisprudens har betydelse så blir det ännu svårare att motivera det.

Såvida de inte är potentiella terrorister allihopa, som bara inte vågat ta språnget än. För då är det väl okej, eller hur? Lite godtycklig övervakning har väl ingen dött av?