Mobbing, you say?

Det finns en retorisk figur som ser ut som så att en först säger någonting om någonting, och sedan helt plötsligt byter ämne och säger någonting om någonting annat. Tanken med den figuren är att beskrivningen av det första ska ligga kvar i luften och inverka på beskrivningen av det andra, även om de tu inte har någonting som helst med varandra att göra. Det är en av de effektivare retoriska figurerna, och samtidigt en av de vanligare - vissa skulle till och med vilja kalla den en grundläggande princip snarare än en figur. Likväl - jag tror jag har hittat mig en skribent som lyckats använda denna figur inte mindre än tre (eller fyra, beroende på hur strikt en vill vara) gånger i samma text.

Artikeln inleder med en passus om mobbing och Bjästa-fallet, för att sedan helt okynnes börja prata om integritet och Piratpartiet. Därefter går den över till att nämna att Google och Microsoft finns, för att sedan avsluta med att mobbing förekommer. Om det hade varit ett muntligt framförande som åhörarna bara hörde en gång så hade det säkert varit en smula mer effektivt, men i skriftlig form så faller det plattare än den mest håglöse av pannkakor.

Om jag skulle göra en välvillig tolkning av det hela så skulle jag säga att det rör sig om en betraktelse över människans ondska, och om hur denna ondska inte nöjer sig med att ha varit ett konstant inslag i den mänskliga historien sedan tid urminnes, utan nu även följer med oss in i den internetanslutna samtiden. Den lite mindre välvilliga tolkningen är att författaren försöker ta billiga poäng av att koppla ihop Bjästa och Piratpartiet så att det ena färgar av sig på det andra. Även om jag generellt sett försöker vara välvillig i mitt tolkande, så kan jag i det här fallet inte undgå att inte vara det.

För att så möta argumentationen som sådan - som kan sammanfattas ungefär så här: "Piratpartiet har ingenting att säga om att mobbing förekommer på deras älskade internet" - så finns det egentligen bara en sak att säga: mobbing är fel var den än förekommer. Punkt.

Jag ser gärna att artikelförfattaren återkommer med en lite djupare analys av problematiken. Hen verkar vara engagerad i frågan, och villig att ta ton när så behövs. Men - snälla - gör det inte på ett sådant sätt där en väsentlig del av argumentationen går ut på att smutskasta dina politiska motståndare. Det ser inte bra ut, och det sänker nivån på debatten i onödan. Vi må befinna oss på internet, men det är ingen som helst ursäkt eller anledning för oss att börja kasta paj på varandra. -