Ändamålsglidning

För länge sedan köpte jag en skruvmejsel. Jag har vanligtvis inget större behov av skruvmejslar i min vardag, men just där och då behövde jag skruva sönder ett bord. Det var det enda jag behövde den till, och den enda anledningen till att köpte den i stället för att låna den av en granne var för att jag, eventuellt, kommer att behöva skruva ihop bordet igen. Och så gick det till när jag gick från att aldrig behöva en skruvmejsel till att aldrig behöva en skruvmejsel men ändå ha en liggandes i verktygslådan.

Grejen är att även om jag inte behövt en skruvmejsel förut, så har användningsområden sakta men långsamt börjat materialisera sig ur tomma intet. I vintras - inte allt för länge sedan - insisterade snö och is på att lägga sig mellan dörr och dörrkarm på ett sådant sätt att det inte gick att stänga den utan att använda brutalt våld. Så som att, exempelvis, hacka bort det hela med ett avlångt spetsigt föremål. Snön insisterade även på att bosätta sig på diverse platser på cykeln, och det var nödvändigt att hacka bort den därifrån också. Sålunda kom skruvmejseln återigen till användning. Och så även när saker fastnar mellan spisen och diskbänken, eller när jag behöver någonting att knyta en knut runt, eller när spisfläkten vägrar lossna, eller - och så vidare.

Över tid så har ett antal såna här saker dykt upp, så till den grad att jag numera har ett otal latenta användningsområden för en sak som jag till en början avsåg att använda till uteslutande, enbart och endast en enda sak. Ibland - men inte särskilt ofta - händer det till och med att mejseln används för att skruva i och/eller ur skruvar, men det är så sällsynt att det närmast är ett undantagsfall.

På samma sätt är det med Malmströms förslag rörande censurering av internet för att råda bot på barnpornografin - även om den införs för att uteslutande, enbart och endast för att uppfylla sin avsedda funktion, så kommer verktyget att finnas till hands för all framtid framöver. Och sakta men långsamt kommer nya användningsområden att dyka upp, och lika eventuellt kommer det att gå samma öde till mötes som min stackars mejsel - det kommer att användas till allt annat än att förhindra spridningen av barnporr, och det fåtal instanser där det faktiskt gör detta kommer att ses som olycksfall i arbetet, av avvikelse från vad verktyget används till i vardagen. Fler bloggare än pedofiler kommer att fastna i filtret.

Skillnaden mellan min mejsel och Malmströms censur är den att där jag använde mitt verktyg för att skruva sönder ett bord, så använder Malmström sitt för att skruva sönder en demokrati. Och det är långt mycket lättare att skruva ihop ett bord än vad det är att skriva ihop en demokrati - mejseln kan användas både för att skruva isär och ihop, men censur är en mer enkelriktad process.

Och när den väl ligger i verktygslådan... -