Tuesday, November 15, 2011

Upplysningstiden gör sig påmind

Artonhundratalet var inte ett gyllene århundrade för slavhandeln. Den industriella revolutionen hade börjat sparka igång ordentligt, och den kraftiga ökningen i produktivitet var en direkt orsak till att efterfrågan på slavar sjönk. Att fel sida råkade vinna i det amerikanska inbördeskriget hjälpte inte heller, och den enda industri som upplevde den metaforiska käppen i hjulet var slavindustrin.

De brasilianska slavhandlarna såg detta komma, och tvekade inte med att skrida till verket. Deras lösning på problemet med den industriella revolutionens intåg var lika enkelt som genialiskt - förbjud helt enkelt folk från att använda de inferaliska maskinerna! På så vis så skulle behovet av prima färsk arbetskraft återstå, och marknaden säkras för de entreprenöriellt företagsamma handlarna.

Åtminstone till år 1888, då upplysningen nådde även den brasilianska lagstiftningen.

Det är intressant att notera att vissa saker inte förändrats sedan dess. Det dyker ständigt upp nya revolutioner som hotar de etablerade sätten att göra saker på, och vissa av dem envisas med att vara så pass mycket effektivare att de obönhörligen konkurrerar ut status quo. Vad status quo än råkar ha att säga om saken.

Jag vet inte vad ni tycker, men är det inte dags att lära av de brasilianska slavägarnas misstag nu? Ta tjuren i hornen och inse att internets intåg i vardagen är en precis lika stor revolution som fabrikens, och att det inte längre duger att tänka i termer av artonhundratalets tankegångar om att maximera produktionen till förmån för de plötsligt arbetslösas välfärd.

Saker har förändrats sedan 1888. Tro det eller ej.

Flattr this

4 comments:

  1. Även utan internet hade trenden varit fortsatt ökning av produktiviteten genom maskiner, dvs att mer kan produceras med mindre arbetskraft. Men vad vi bevittnar nu i politiken är ett närmast desperat fastbitande i 1800-talets syn på arbetskraft, det kan jag hålla med om.

    ReplyDelete
  2. Den generella utvecklingen av postmoderna märkligheter såg ensam till att sparka det gamla paradigmet över ända. Internet hjälpte inte riktigt.

    Men vad en än gör så tenderar en att få fel närhet till sin verksamhet. Och då underlättar det att stanna upp lite då och då och fråga sig - är jag en brasiliansk slavhandlare?

    ReplyDelete
  3. Internet är-ännu-inte-förverkligad på väg att... bli den största revolutionerande handlingen i människornas samlevnadshistoria, alltsedan den muntliga kulturens övergång i skriftkultur, och kan komma utgöra den avgörande länken, likt alfabetets exempel för munterhetens beskrivning och förståelse av meningen som löneslaveri, för att förnuftet ska komma till sin rätt i hushållet av vår tillvaro... där mellan utgjorde industrialliseringen, på gott och ont, bara en liten hållplats på vägen. Tack och lov.

    ReplyDelete
  4. Det finns en viss ironi i att internet i sin begynnelses dagar beskrevs med den mest industriella av metaforer - motorvägen. Men det gav mig en ursäkt att skriva om rastplatser utefter densamma.

    Ibland är det lite småskönt att den inledande hypen är över. Ibland saknas den. Märkliga tider, dessa samtider.

    ReplyDelete