Friday, April 29, 2011

Applicerad humanism

Ibland kan jag inte annat än häpnas av idiotin i Piratpartiets politik.

Eller, rättare, dess existens och existensberättigande. Att den finns och kan finnas. Det går bortom outgrundligt, och lägger sig väldigt mycket närmare teoretiskt omöjligt än bara obegripligt när det gäller fattbarhet. Piratpartiet ska inte kunna finnas, och det ska än mindre begå synden att behöva finnas. Hela grejen får en att känna politisk svindel - sen när är det en apart minoritetsåsikt att anse att några tusen års etablerad juridisk tradition ska gälla även idag?

Låt oss ta principen om att inget straff ska utdömas utan lagbrott. Nullum crimen sine lege. En princip som lärs ut under de första veckorna på vilken juristutbildning som helst, och som är lika etablerad som uråldrig inom västerländsk rättsskipning. Varje rättsstat med självaktning har detta som en grundpelare, och så även Sverige.

Så länge du inte är fildelare, ung, sjuk, bilist, hemlös, plankare, fastighetsinnehavare, datorägare, fotbollssupporter, reaggeafestivalbesökare, invandarbarn, missbrukare, drabbad av en sprängande huvudvärk eller potentiellt drogpåverkad, vill säga.

Det följer på sig självt att en rad andra urgamla principer med latinska namn inte längre gäller. Habeas corpus? Pfft! Snart säger du väl att medborgare ska betraktas som oskyldiga tills motsatsen är bevisad också!

Outgrundligheten ligger i att de diskussioner som leder fram till dessa urgamla principers upphävande inte omedelbart greppades i örat och vreds sönder av humorlösa men principfasta traditionalister. Det är en absurd situation att behöva påminna om tusenåriga rättstraditioner (som dessutom fortfarande är gällande lag) - och bli betraktad som en radikal samhällsomstörtare för det!

Kafka roterar numera tillräckligt snabbt för att förse hela Vilhelmina socken med både värme och el genom de kallaste av vintrar. Piratpartiets existensberättigande utgör ingenting annat än en monumentalt katastrof i den konstitutionella förvaltningen av Svea Rike, och det faktum att vi många gånger framstår som kulturella ufon när detta framförs hjälper inte. Att bli alienerad från en kultur genom att hävda dess intellektuella traditioner -

Ur led är tiden, när det är nydanande att vara uråldrig. Och mer än en gång har jag velat vrida armen på en historielös förespråkare av godtyckligare och hårdare tag - ur led.

Jag skrev under en motion till årsmötet, den berömda B12. Dess innebörd är den vrålande ilska som uttrycks ovan, uttryckt i känsloneutrala termer, och syftet med den är att skriva in denna känsla av förvaltningsmässig historielöshet i allt Piratpartiet gör. Det kanske inte verkar så i och med ordvalet - "humanism" är inte direkt ett nyckelord när det gäller att bli associerat till knutna nävar och höjda högafflar - men innebörden är inte desto mindre denna känsla av ett katastrofalt misslyckande på alla fronter när det gäller medborgarrätt. Fast uttryckt i lite lugnare och mindre ursinniga termer.

Det enda sättet att förklara för människor varför det inte är skit samma med rättsliga traditioners upphävande i ett tidevarv där så väldigt många traditioner upphävs, är att föra in samtalet i ett sammanhang där dessa traditioner är så självklara att det krävs lite mer energi att vifta bort dem än idag. Och den här motionen är det första steget i denna process.

Den som inte känner sin historia är dömd att upprepa den.

Det är inte för inte som historieämnet på de flesta universitet betraktas som ett humanistiskt ämne, trots allt.

Nu ser vi till att få ner det här på officiella partidokument. Sedan greppar vi tag i det svenska rättsväsendet och tvingar det att bli vad det egentligen redan borde vara. En ursinnig påminnelse i taget.

Flattr this

12 comments:

  1. Återigen en morgon när piratpartiets "tidning" domineras av Magnihasas senaste osjälvcensurerade nattliga funderingar, denna gång med den fantastiska öppningen "ibland kan jag inte annat än häpnas av idiotin i Piratpartiets politik". WOW - vilken väljarmagnet!!! [END MODE IRONY]

    ReplyDelete
  2. Varför får jag känslan av att första anonym (07:01) vare sig läst, begrundat eller förstått inlägget i sin helhet?

    Jag reagerade för övrigt med förvåning inför inledningen, då den minst sagt stack ut. Min reaktion blev därför att läsa hela inlägget och fundera en stund.

    Tydligen kom jag och anonym #1 till helt olika slutsatser efter övningen, då jag tyckte inlägget var bra och anonym #1 (tydligen) tyckte inlägget var allt annat än bra.

    Ett intryck som förstärks av den ohöljt sarkastiska tonen hos anonym #1 och den fullständigt redundanta markeringen att det sista utropet minsann var ironiskt, som om det inte var helt uppenbart. Nästan lite meta-ironi där, men knappast med flit.

    Jaja. Morgontrött, anonym #1?

    ReplyDelete
  3. Skrev ett inlägg på telefonen, men det dök visst inte upp. Anyways, Anonym nummer två sammanfattar det jag skrev ganska bra iallafall. Den som inte fattar att inledningen är skriven enligt standardformulär 1A, för att fånga och intressera, har uppenbarligen inte läst/förstått inlägget.

    ReplyDelete
  4. När vi ändå är inne på humanism, hur bör (om överhuvudtaget) PP förhålla sig till transhumanism/H+?

    Som jag ser det så ligger de bitarna väldigt mycket i linje med den hackermentalitet som genomsyrar partiet.

    ReplyDelete
  5. En god inledning är en sådan som gör ett läsvänligt första intryck. Dess jobb är att fånga intresset och komma över den "än sen"-faktor som varje text innehåller. Jag tror jag lyckades, om jag får parafrasera Anon#2 en smula.

    Hursom, min stående strategi är att publicera saker när de är färdiga, snarare än att ha en övertänkt masterplan att vinna läsarandelar inom piratbloggosfären. Det säkraste sättet att fösa bort mig från talarstolen är att ta ordet - i just det här fallet genom att bli en del av vår metaforiska tidning (dvs Live) och skriva mer nattaktiva inlägg än jag mäktar.

    If you can't persuade them, beat them. ;)

    ReplyDelete
  6. Transhumanism är ett eget kapitel inom modern litteraturkritik, och en helt egen genre över lag. Som synes är jag en del av den falang som anser det oroväckande att historien är mer framtida än samtiden - även om det går att skriva på temat.

    Rent krasst kan det dock sägas att singulariteten inte riktigt står på partiprogrammet, och enligt min mening inte bör göra det heller. Men den lurar i bakgrunden, onekligen, som en Gibsonesque påminnelse om att världen redan nu är märkligare än den ser ut att vara. ^^

    ReplyDelete
  7. Jag tror du pratar om en annan transhumanism än den jag talar om. Jag pratar om H+, biohacking osv, dvs folk som modifierar sina kroppar med ett hacking-inspirerat arbetssätt. Exempelvis så är en vanlig modifikation att operera in neodymmagneter i fingertopparna, vilket ger personen möjlighet att känna magnetfält, som ett extra sinne.

    Det handlar alltså att genom hacking på den egna kroppen förbättra och omdefiniera vad en människa är, kan vara och bör vara. Man plockar ut cybernetiken ur labben och hackar på egen hand (i detta fall ibland bokstavligt menat...).

    Kolla tex på den här föreläsningen (tre delar):

    http://www.youtube.com/watch?v=a-Dv6dDtdcs
    http://www.youtube.com/watch?v=7RV_6Axb80g
    http://www.youtube.com/watch?v=L5n2aJeAGyM

    ReplyDelete
  8. @Anders Troberg

    Jag personligen ser gärna att vi försöker komma bort från hackerkulturen då den är väldigt exkluderande. Vi må vara många datorintresserade som driver våra frågor, men frågorna vi driver berör inte bara datorintresserade och för att nå ut till fler behöver vi bli mer inkluderande. Därför förespråkar jag mer mänskliga och teknikoberoende värderingar.

    ReplyDelete
  9. Hackerkulturen har inget med datorer att göra, det är ett tankesätt, en ständig strävan efter att lära sig, undersöka och förbättra. En kille som trimmar sin bil, en tjej som karvar in magneter i fingertopparna, en person som arrangerar om köket för maximal effektivitet eller en hobbyfiskare som försöker uppfinna det perfekta fiskedraget har alla den mentaliteten.

    ReplyDelete
  10. Interestingness. Jag anar många trådar att spinna vidare på, inte minst då frågeställningen vad det egentligen är att vara människa.

    Det är lite det samtalet vi för när vi inte är uppe på barrikaderna och gör vår grej. Å ena sidan politik; å andra sidan subjektivitet; å tredje sidan biopolitik.

    Många trådar. Jag tror det kan gå att hacka/tvinna ihop dem på kreativa vis. ^^

    ReplyDelete
  11. Om vi ska återgå till inlägget: ÅSM!

    Det är precis detta som är så grymt frustrerande med att vara pirat - man vill egentligen inget konstigt och ändå behandlas man som något katten har släpat in.

    <3

    ReplyDelete
  12. Intressant läsning. Man får ofta många nya tanker efter varje besök här. Ett gott betyg i min (metafysiska) bok! :-)

    En får väl passa på att tacka för länken också.

    ReplyDelete