Monday, April 25, 2011

I händelse av idioti, krossa äggen

En diskursetisk fråga som många (särskilt bloggare och forumiter) ställs inför är den om vad en bör göra när en drabbas av folk som vägrar vara förståndiga. Folk som, av mer eller mindre utgrundliga anledningar, under inga som helst omständigheter vill kännas vid att det finns bättre argument, bättre sätt att argumentera och, värst av allt, bättre ställen att argumentera på.

Ja, det handlar om den typ av idioter som lyckas få även de torraste av akademiska texter om den mest obstrusa av ämnen att handla om Sverigedemokraternas senaste utspel. Eller muslimer. Eller Assange. Eller radikaltalibanfeminismen. Eller skattesänkningar. Eller vad som helst annat som är relevant för allt annat utom sammanhanget. Sådana som inte tar en hint, sådana som urskiljningslöst använder postmodernismens allomfattande ifrågasättanden av precis allt för att tågkrascha diskussionen, och sådana som på det stora hela inte erkänner logiken i axiomet att ett plus ett är någonting i stil med två. Vad det än gäller.

Vad ska en stackars moderator som inte vill reagera med ett omedelbart "NI ÄR ALLA IDIOTER SOM FÖRTJÄNAR ATT DÖ EN LÅNGSAM DÖD ÖVER EN SLUTEN ELD" göra vid mötet med dessa personligheter?

Det första en behöver göra är att analysera vilka dessa idioter som förtjänar att dö en långsam död över en sluten eld egentligen är. Kommunikation sker aldrig i ett tomrum, trots allt, och det är alltid en någon som kommenterar.

Om det visar sig att 99% av idioterna består av anynoma utbrottare - ställ om inställningarna så att de tvingas vara någonting annat än anonyma. Så fort det personliga varumärket står på spel så träder tydligen också diskursetikens minimum (dvs uppmaningen "var inte en idiot, tack") i kraft, vilket hjälper något oerhört.

Om detta inte hjälper, och en helt plötsligt ställs inför en namngiven skara idioter (vilket är standarden för de flesta forum, om än med alias) så måste mer drastiska åtgärder tas till. Och en smula tid. Helt plötsligt har rationalitetens banemän med all önskvärd tydlighet visat att de är där för att stanna, och börjat formulera ansökningar om medborgarskap. Utan ett uns skam i kroppen.

En kan förstås fördriva de värsta exemplen, men eftersom folket bevisligen vägrar vara förståndiga så kommer de efter ett tag att börja bilda martyrskap och gaffla om censur och demokrati och yttrandefrihet och andra saker som även den mest härdare av diskursetiker önskar att de hade mindre av. Varför de envisas med att förlägga den totala helheten av så viktiga friheter hos just en själv är ett mysterium, men gafflar gör de. Mycket och länge. Och högljutt.

Att förlåta dem, ty de veta icke vad de göra, är inte ett alternativ.

En mer framkomlig väg är att välja en strategisk personlighet/måltavla, diskursivt totaldemolera denne till atomisk idioti, och sedan påpeka att Genèvekonventionen inte gäller här och att det snarare är modellen "skärpa sig eller få ångest inför den kommande vedergällningen" som gäller från och med nu.

När förnuftet misslyckas finns alltid våldet. Tricket är att göra det snyggare än i eldexemplet ovan - helst på ett sådant sätt som inte bara är brutalt utan även kul för läsare som delar din syn på den uppvisade idiotin. Efter ett tag tröttnar folk på att bli avslöjade som de idioter de aktivt beter sig som, och går iväg för att förpesta någon annan.

Om du har tur inte bara ger de sig, utan beger sig. Till en egen blogg, där de konstant fortsätter sina logikbefriade utspel om allt du gör eller inte gör. Ty då har du en egen fanblogg, vars enda uppgift är att följa dina minsta moves.

Livet som kändis är nu ditt.

Nu kanske svaret "censurera och begå diskursivt våld" verkar lite överdrivet, men när det handlar om de värsta av kommentarskulturer så är det en förbättring. Särskilt i jämförelse med att göra som tidningarna och bara låta dem fortsätta. Det leder inte bara till att du måste leva med att ditt kommentarsfält eller forum blir en detaljstudie i idioti - det leder också till att du blir känd som en idiotmagnet. Vilket du förmodligen kan leva utan.

Hårdare tag? Javisst. Så länge det sker stilfullt. Och om de ämnen som diskuteras av viss vikt, så är det ännu mer befogat att folk som inte har vett nog att vara någonting annat än äggskallar får en örfil eller tre. För att markera att de, faktiskt, inte är så dumma i huvudet som de utger sig för att vara, och faktiskt vet bättre.

I vissa fall har idioterna faktiskt rätt. Mer tolerans leder bara till ökat elände.

På dem bara.

Flattr this

8 comments:

  1. Du har iofs rätt i sak här, men jag tänker ändå ta tillfället i akt att passa på att fråga om det halvrelaterade hur mycket nytta du tror att dina egna halvakademiska bloggposter gör för piratpartiet? Om du åtminstone kunde låta bli att posta 75 % av dem någonstans på sennatten så att de sedan dominerar livefeeden halva (och ibland hela) förmiddagen. Snacka om att utnyttja "partitidningen" för en egotripp! Om det gick att bevisa skulle jag våga slå vad om en tusenlapp att du ensam har skrämt bort fler potentiella väljare än någon annan piratbloggare i hela landet...

    ReplyDelete
  2. Underbart! Genialiskt! Jag tror till och med du får bonuspoäng för kreativast sågning den här sidan Lives tilkomst.

    Och ironipoäng för synergieffekt med inlägget ovan.

    Väl skrivet. Två tummar upp.

    ReplyDelete
  3. @Anonymous: Är 08:38 "sennatten"?

    ReplyDelete
  4. Now, jag tror vi kan erkänna att den här bloggen är lite nattaktivare än de flesta. De dagar då jag publicerade någonting klockan 13:37 varje dag är en smula över, trots allt.

    En generell notis till världen: börja inte bråka om detaljer i sammanhanget. Det är något av en bidragande orsak till gnälliga kommentarsfält - massor av kommentarer som rör sig väldigt fort fram och tillbaka utan att egentligen ta sig någonstans.

    Som en dokusåpa. Fast med färre end credits.

    ReplyDelete
  5. @anonym:

    Jovars...

    Det balanseras ju av Hax som i motsats till Sargoth ser det som en dygd att hålla sina inlägg så korta och to the point som möjligt.

    (Möjligen skiljer sig Sargoths och Haxs definitioner av både 'möjligt' och 'önskvärt' sig åt?)

    Idag raljerar han över hur tragiskt det är att så många reagerar på hans kandidatur till samma styrelse som mannen som betalar hans lön sitter i (som han rimligen visste att de skulle), och låtsas inte veta skillnaden mellan att tala om en jävssituation och att kalla någon för en vek liten medlöpare (vilket han sannolikt vet mycket väl).

    Falskt martyrskap och spelat oförstånd klär Alexandersson mycket illa.

    Gick det att kolla upp vågade jag en tusenlapp på att den typen av dumheter fått många potentiella pirater att vända i dörren.



    Flamewar, någon? ;)

    ReplyDelete
  6. @Beelzebjörn:

    Svårt att avgöra om du är allvarlig eller ej, men jag kan inte se någon uppenbart skämtsam ton i det du skriver, så jag utgår från att du är allvarlig.

    Jag vill bara kommentera två meningar i ditt inlägg:

    "Gick det att kolla upp vågade jag en tusenlapp på att den typen av dumheter fått många potentiella pirater att vända i dörren."

    Tveksamt, faktiskt, efter att jag hört mig för bland vänner och bekanta som röstat pirat så här långt.

    Däremot kan jag, givet motsvarande inventering bland piratröstande, med *säkerhet* säga att ett antal röster fr.o.m nu inte längre kommer att gå till PP p.g.a vad Hax just nu utsätts för, från allehanda håll, och det sätt på vilket han utsätts för det.

    Jag, med flera, blir illamående.

    "Flamewar, någon? ;)"

    Nej, varför det? Det du skrev är uppenbart din subjektiva hållning och sådant triggar sällan ett flamewar. Gör anspråk på att uttrycka en kontroversiell sanning om du vill starta ett riktigt flamewar. Det är visserligen barnsligt, men naturligtvis upp till var och en om man vill ägna sig åt sådant.

    ReplyDelete
  7. @Anonym:

    Som indikeras av smileyn invid den kastade handsken, var delen om flamewar mer skämtsamt än allt det andra, med anledning av inläggets tema.

    Givetvis handlar det övriga om min subjektiva hållning, parat med rätt goda kontakter med både före detta och aktiva pirater på båda sidor i diskussionen.

    Definitionen av en jävssituation är däremot inte en gnutta subjektiv.

    Det är förstås tråkigt för Hax personligen om det här går hårt åt honom på ett personligt plan, men han borde vara tillräckligt luttrad vid det här laget för att förstå vilken diskussion som skulle uppstå och varför, vilket leder mig att tala om "falskt martyrskap".

    Jag tycker det är klokt av honom att dra sig ur, men ställer mig väldigt frågande till sättet han har fört sin del av samtalet.

    Själv satt jag, efter att Hax annonserade sin kandidatur, och väntade på något slags ess i rockärmen från Hax som skulle göra både föreningsdemokrater och partilojalister nöjda. Om någon kan komma på ett hack som leder diskussionen till ett nytt och mer konstruktivt plan, borde det ju vara Hax, tänkte jag...

    Jag hade aldrig föreställt mig att han bara skulle tuta och köra utan ett bättre svar än "jamen jag är ju pålitlig".

    ReplyDelete
  8. Hax... look, hen gör ett fenomenalt jobb i Bryssel, och det vore ett himla slöseri med hens kompetens att multitaska den mellan parlamentet och Stockholm. I all enkelhet Let's leave it at that.

    Det här inlägget är, för övrigt, något av en B-sida till den Svpol-artikel jag skrev i torsdags. Jag tror ni ser likheterna. ^^

    Now, om det finns ett gäng folk som blivit avtända av mina inlägg - skicka hit dem och låt dem kommentera med någon slags identitetsmarkör (dvs inte arton anon-kommentarer på raken). Ingen vinner på att ha en massa uppdämda läsarreaktioner liggandes och jäsandes, aight?

    ReplyDelete