Monday, March 15, 2010

Realism



Låt oss ta av oss våra ideologiska glasögon - blå, röda, gröna, lila, rosa eller vilken färg du än känner dig tillhöra - och tala realism en stund. Låt oss, för några ögonblick, glömma bort alla dessa sociala grupperingar och inriktningar vi tillhör och enas om att det finns vissa saker som bara är som de är, utan någon som helst pardon alls. Låt oss, för några ögonblick, tala politik.

Vårt samhälle grundar sig på våld, och hotet om att utöva våld. Det spelar ingen roll om du önskar bygga ett samhälle baserat på den fria marknaden, den socialistiska utopin eller den anarkistiska statslösheten - våld är den faktor som genomsyrar och definierar alla våra interaktioner mellan varandra. Inte på det viset att vi alltid aktivt går omkring och slår folk på käften så fort vi ser dem, men på det viset att så väldigt mycket av vår vardag är beroende av att någon, någonstans, håller ett hagelgevär i handen och är redo att använda det om någon beter sig på fel sätt.

För att konkretisera detta behöver vi bara titta på vad som händer om någon inte betalar en räkning. Beroende på vilken typ av räkning det handlar om så blir konsekvenserna något olika, men slutpunkten av att envisas med att inte betala är ändå alltid att någon kommer och utmäter räkningens belopp i någon form av egendom. Det spelar ingen roll om du som läsare vid det här laget antingen tänker att det är rätt åt den late och obetalande slusken att hen får vad hen förtjänar, eller om du tänker att det kanske borde finnas andra lösningar på det hela - det är i vart fall ett klart och omisstagligt utövande av systematiskt våld.

Det hela faller tillbaka på pengar och vad de egentligen är för något. Deras värde ligger inte i att de har någon slags inneboende metafysiskt Värde som beskänkts dem från Urkällan, utan i att de underlättar för folk att kommunicera med varandra. Om någon vill ha någonting så behöver denne inte fråga dess innehavare vad den behöver göra för att få detta något - det räcker med att fråga hur mycket pengar denne är villig att acceptera i utbyte mot detta något. Denna summa är i många fall ritualiserad och preciserad på förhand, så som i affärer och restauranger. Det behövs ingen större kommunikation mellan parterna för att utbytet ska ske - det enda som behöver hända är att en intention att införskaffa någonting avges, en summa nämns och denna summa överlämnas. Därefter är utbytet klart. Däri ligger pengars värde.

Som medium för utbyte av föremål är pengar brutalt effektivt. För att ett pengabaserat system ska fungera så krävs dock att ens egendom skyddas på ett så sätt att ingen maskerad eller tvåarmad bandit kommer och riktar ett valfritt skjutvapen mot en och förklarar att utbytet härmed är genomfört. Det måste finnas tillräckligt mycket latent våld i omlopp för att det enda sättet att utbytet ska ske antingen är via överlämnandet av pengar eller utsträckningen av nåd. Det måste stå klart för alla att den som införskaffar någonting olovligen kommer att drabbas av våldsamma repressalier - i vårt system från polisen, militären och rättsväsendet, som i varje läge står redo att rycka ut mot den som tar saker i egna händer.

Om vi nu erkänner att pengar spelar en oerhört central roll i vårt samhälle, så kan vi inte annat än att erkänna att våld spelar en precis lika central roll. Det kan kanske tyckas som en akademisk poäng, men eftersom vi talar politik så talar vi också om lagar, förordningar, regler och bestämmelser. Det vill säga alla dessa saker som reglerar hur samhället ska styras, se ut och skötas. Det vill säga - och gör inga misstag vid läsandet av den här formuleringen - vem som drabbas av det latenta våldet, under vilka former och hur mycket.

Om du tror att politik handlar om någonting annat än våld så tror du fel. Det spelar ingen roll vilken färg du har på dina ideologiska glasögon - om du vill se realistiskt på saken så är det detta du kommer att se. Inga om, inga men, inga försköningar.

Nu har vi talat realism en stund. Nu kan vi alla sätta på oss våra ideologiska glasögon igen och återgå till det vi brukar göra. Min förhoppning är att du gör det med en lite större känsla av allvar i dina göranden. Inte i meningen att du blir stärkt i dina försök att genomföra dina önskningar och ambitioner, utan i den mening att det du gör i det politiska har reella konsekvenser för reella människor.

Oavsett partitillhörighet.

Flattr this

12 comments:

  1. Det sorgliga är att staten under hot om våld måste lägga sig i, kontrollera och kräva redovisning av privata avtal som ingås och fortlöper i ömsesidigt samförstånd. Om alla skatter, välfärdsavgifter och moms slopades helt - när det gäller arbete och konsumtion - så skulle rimligtvis motiveringen för denna integritetskränkning försvinna helt och hållet. Om samtidigt alla sedlar och mynt slopas, så skulle skatter och avgifter istället automatiskt kunna dras från alla likvida konton (M1)(t.ex. dras ungefär 0,2 % varje natt kl 4 med nuvarande M1-mängd)

    ReplyDelete
  2. Det här påminner mig om "magistern" i Starship Troopers. Hans klassiska våldstal. "Something given has no value. When you vote, you're using force. And force is violence, the supreme authority from which all other authority derives". Behövde bara fusk-googla lite :)

    ReplyDelete
  3. Uno: du diggar verkligen idén om medborgarkonton, eller hur?

    Olof: något år får jag ta och läsa den där boken. ;)

    TT: ante mig. q:

    ReplyDelete
  4. Sargoth - boken är säkert bra den med, bättre sannolikt. Jag citerade filmatiseringen av Paul Verhoeven. Rekommenderas!

    ReplyDelete
  5. Det är, rent generellt, ingen stor ambition att försöka vara bättre än filmen. Just saying. ;)

    ReplyDelete
  6. Jag tycker Starship Troopers (filmen) är helskoj - med förbehållet att jag var tio år yngre sist jag såg den :)

    ReplyDelete
  7. Det här får mig att tänka på en av, om inte den störste (Sun Tzu klår väl honom möjligen), dom största tänkarna inom militärvetenskapen, preussaren von Clausewitz som i sitt magnum opus Om Kriget frågar sig "Vad är kriget?" och finner svaret "Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel."

    ReplyDelete
  8. Du har förmodligen mer rätt än du anar. I min andra, till synes identiska men av komplicerade skäl separata, blogg så skrev jag för tid sedan ett lite längre inlägg om just vår ömme preussare.

    Jag märker att du kommenterar på ett inlägg i taget, i riktning bakåt. Jag hoppas att jag har fog att hälsa dig välkommen som ny läsare redan nu. ;)

    ReplyDelete
  9. "Uno: du diggar verkligen idén om medborgarkonton, eller hur?"

    Ja, det gör jag därför att jag tror att arbetet med att manipulera och förflytta fysiska objekt till varje användares nära hämtställe (där man hyr istället för att köpa sånt som används ganska sällan) förr eller senare kommer att ersättas med "receptstyrda" maskinella enheter. Framtidens jobbvolym måste då skapas genom mer eller mindre privata tjänsteutbyten (upplevelsetjänster). Jag var själv diversearbetare med massor av tillfälliga allt-allo-jobb tills slutet av 1950-talet. Före 1947 fanns ingen skatt på arbete, och bara lyxskatt på konsumtion, och nästan hur mycket jobb som helst. "Skälig" skatt betalades enligt deklaration på heder och samvete, och det funkade relativt stabilt och säkert.

    ReplyDelete
  10. Det finns tydligen fler som gillar "skattekonton" = medborgarkonto

    http://www.skattebetalarna.se/LinkClick.aspx?link=Pdf%2Frapporter+fakta%2FKallskatt.pdf&tabid=3143&mid=15438 (sid 20)

    ReplyDelete
  11. Hey,
    Thanks for sharing this blog its very helpful to implement in our work



    Regards.
    Hire a Hacker

    ReplyDelete