I morgon fyller den välbekanta och rättsvidriga Ipred-lagen ett år i aktiv tillämpning. Eller, tja, den har aldrig riktigt kunnat vare sig användas eller tillämpas till någonting, eller ens åstadkommit någon reell förändring åt önskat håll, men likväl - ett år är ett år lika säkert som en meter är en meter. Av någon anledning får denna lag mig alltid att tänka på en viss låt av Genesis - ni förstår säkert varför.
De av er som känner till er musikhistoria vet att denna låt ligger på samma album som det något underskattade monstereposet Supper's Ready. Tyvärr så är det ingen som orkat göra världen en välgärning genom att ladda upp detta opus på dintub - 23 minuter är tydligen lite för långt för de flesta. Men även om avslutningen av Foxtrot inte står allmänheten till förfogande, så står inledningen det, till mångens tack och lov.
Det kanske kan verka lite märkligt att notera ettårsfirandet av avskaffandet av rättssamhället de jure med ett par Genesis-låtar, och det är förstås en helt befogad känsla. Alla goda ting är ju som bekant tre, så vi behöver med andra ord en låt till. En skulle kunna tänka sig att avsluta det här inlägget med Los Endos, men eftersom vi ju redan är inne på Foxtrot-spåret så känns det mer passande med en av mina lite mindre välrepresenterade favoriter. Ty som en känd diktator sade så måste en knäcka några ägg för att göra omelett, men vi vet ju alla att det är långt svårare att använda en burk i våra vidsträckta kustlandskap. -
Wednesday, March 31, 2010
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Manuell trackback:
ReplyDeleteMymlan gör en Ask
Det är det där albumet med fint omslag, right? Alltså med teckningar på. Typ en tjock gubbe och en tjuv. Eller hur?
ReplyDeleteAaa.
ReplyDeleteDet är en sån där skiva som växe med tiden. E: