Jag, Klara, Emil och Tomas slog våra kloka huvuden ihop och skrev lite om arbetslivets betydelsefulla meningslöshet i samtiden. I en tid då det börjar närma sig direkt orealistiskt att tala om full sysselsättning, och där till och med ambitionen att föra in så många som möjlgt i arbete leder till ett enormt socialt lidande hos de som obönhörligen inte kan föras in någonstans alls - tja. Det känns en aning bakvänt att insistera på att alla ska med när sysselsättningen närmar sig två-tredjedelsproportioner.
Det finns alternativ.
Rekommenderade texter och videos
-
Läs mina senaste alster i *Bulletin*:
• *Är den demokratiska rättsstaten islamofobisk? »*
*• Den ohållbara gröna bidragskapitalismen »*
Mina senaste tex...
1 week ago
Många skulle kunna jobba med ett antal olika sorts jobb ("extraknäck"), istället för att vara anställda tills vidare. Ett typiskt sådant jobb är husbyggnads-, anläggnings- och strukturomvandlingsjobb. Byggverksamhet inom ett lokalt område är mer eller mindre sporadiskt från och till. Själv har jag alltid (numera pensionär som av ohejdad vana fortsätter) hållit på med uppfinnar- och teknikutveckling som extraknäck. Jag har alltid känt mig hämmad av patentsystemet. När jag får en idé, så skulle jag vilja sprida ut idéen på direkten via Internet och visa upp ritningar och/eller embryot till en prototyp. På så sätt bör förhoppningsvis hundratals andra runt om i världen kunna rexima och utvekla samtidigt, och alla hålla kontakt och visa alternativa idéer via nätet. Istället för att jobba med patent, riskkapital och affärsutveckling, och att det går fem år innan man når marknaden, så skulle tusentals kunna "betatesta", samtidigt som förhoppningsvis hundratals fortsättningsvis kan ha det som extrajobb. En "bestseller" bör kunna ge tusentals jobb världen över som förser den lokala marknaden med lokalt utvecklade produkter...
ReplyDeleteOJ, ... rexima bör vara remixa...
ReplyDelete