Kommentarer, spam, bloggande och du

Det har säkert inte undgått någon att det finns en viss tendens när det gäller kommentarer på nyhetsartiklar, debattinlägg och - förvisso - blogginlägg på senare tid. Mer och mer börjar det verka som att de som har som modus operandi att det enda som behövs för att förbättra världen är att berätta för den vad den gör för fel och sedan låta dess egna samvete göra det tunga förändringsarbetet åt en mer eller mindre utkonkurrerar alla andra från kommentarsfälten. Ni vet vilka jag menar - de som hävdar att det enda en behöver göra är att läsa en viss bok, inse att det hela beror på faktor x eller förstå att en viss ideologi målat upp den rätta vägen framåt. Kort sagt - folk som anser att det innehåll som står att finna i den text som kommenteras omedelbart borde kompletteras med någonting mycket specifikt och mycket återkommande som de kanske eller kanske inte förstår sig på.

Att vissa kommentatorer har vissa käpphästar är förstås ingen nyhet; de flesta bloggare känner säkert till någon sådan per pseudonym, och har förmodligen även stött på minst en av dem i sitt kommentarsfält under sin karriär. Det är inte heller de som är det viktiga, utan snarare det faktum att det finns så många av dem. Jag känner väldigt många som kan sägas ha gett upp tanken att ge sig in i den diskussion som pågår i kommentarsfälten under framför allt nyhetsartiklar - men på senare tid alt oftare även vissa bloggares inlägg. Inte för att de inte gillar artikeln/inlägget, utan för att vad de än säger så kommer de att översvämmas av folk som gastar om det ena, det andra eller det tredje utan att för den skull anföra några argument för att det ens är relevant att föra in detta i diskussionen.

Dessa tendenser - att kommentarsfälten fylls en tunnelseende nätaktivister och att seriösa debattörer överger dem just därför - leder över tid mot att den mer publika diskussionen allt oftare sker per blogg än per kommentar. Inte nödvändigtvis för att kommentarsfälten stängs, utan för att även den mest sansade kommentar döljs mellan fem kommentarer som vrålar om invandring och fem som klagar på bristen av klassperspektiv i det hela. Nu går det förvisso vanligtvis att se skillnad på kommentarer och kommentarer, men om över nittio procent av ens totala kommentarsmassa så infinner sig väldigt mycket orka-faktor väldigt fort.

Det blir desto lättare att bara skriva ett inlägg och länka till inlägget i fråga, och låta den kommenterade hitta ens kommentar via twingly, netroots, knuff eller vadsomhelst. Till och med Steelneck, som aktivt inte bloggar, talar numera utifrån en bloggliknande företeelse. Ingen kommer undan, med andra ord.

I förlängningen ser vi att de som vill föra seriös diskussion på detta vårt älskade internet tvingas antingen till bloggmediet eller tillbaka till något forum någonstans där den interna modereringen är stark nog att hålla de mindre retoriskt bemedlade fanatikerna borta. Vilket kanske eller kanske inte är en positiv utveckling - i alla fall för oss som gillar att få inlänkar i olika former.

För det offentliga samtalet är det nog en ambivalent utveckling. Å ena sidan skapas det ett system av närverkande människor som kommunicerar med varandra om viktiga ting i det offentliga, med vissa störningsmoment i kommentarsfälten för den som vågar läsa dem; å andra sidan blir den mer informella reflektion och diskussion som kommentarsformen tillåter lidande på grund av att det krävs desto mer för att ta sig genom bruset.

Förhoppningsvis har vi inte riktigt nått dit än, men jag börjar ana skuggan av en fagga runt hörnet.

Vad tycker och/eller tänker ni?