Tuesday, June 22, 2010

En lugn och sansad debatt, you say?

Jag såg alldeles just en film där världen inte riktigt var så som den såg ut att vara, där systemets hemliga agenter ständigt övervakade en och där bara den som aktivt frigör sig själv kan hjälpa till att frigöra mänskligheten. Lägg därtill att solglasögon spelade en synnerligen märkbar huvudroll, och du kan säkert redan nu börja gissa vilken film det var.

Du skulle kunna bli förlåten om du gissade The Matrix, särskilt eftersom kombinationen av metafysisk skepticism, frigörelse från systemet och solglasögon onekligen är väldigt typisk för just den filmen. Dock gjordes någonting som skulle kunna kallas för en föregångare eller - om vi vill vara elaka - originalet redan 1988 av den ömme regissören John Carpenter - They Live. Det finns vissa skillnader mellan vilka verkligheter som folk flyr till och från i de olika filmerna, men grundpremissen är densamma: saker är inte som de ser ut att vara, och bara ett litet fåtal individer med tillgång till särskilda egenskaper kan se saker som de verkligen är.

Nu lägger förstås Matrix mer krut på det rent metafysiska och They Live på det ideologiska, men det går inte att komma ifrån att det gemensamma temat är vårt förhållande till verkligheten. Jag tror nog dock att det rent retoriskt går hem bättre att säga att det är verkligheten själv det är fel på, snarare än på den ideologiska understruktur som formar det agerande som möjliggör den vardag vi lever i. Inte bara för att den förra vinkeln undviker att alienera folk - att kritisera en ideologi tenderar ju trots allt att ha en viss negativ inverkan på folk som ansluter sig till denna - utan även för att det är enklare att bara säga att det är världen självt det är fel på, snarare än någon aspekt av den.

Eller, kortare uttryckt: där They Live påpekar att det i vårt förhållande till världen finns vissa aspekter som behöver ifrågasättas och utsättas för ideologisk kritik för att inte vissa samhällsgruppers utanförskap ska förevigas som en del av den upplevda naturliga ordningen, så är det i Matrix bara fel på verkligheten rent generellt. Mer pang på rödbetan, med andra ord.

Den här valrörelsen riskerar att bli en av de smutsigaste någonsin, förutspår Kent & Johan, och får visst medhåll från Svensson, Jakob, Mary, Peter och Thomas i sin förhoppning om att risken låter bli att realiseras. Dock, människan är så funtad att det stora flertalet föredrar Matrix framför They Live, och risken finns att de som lockas av höga besökssiffror tar den mer spektakulära vägen att kritisera sina motståndare på ett högljutt och actionspäckat vis. Ibland med miljonbudget, ibland inte.

Problemet är förstås att besökssiffror inte är detsamma som politisk påverkan. Om det vore så så vore modebloggarna - må gud bevara deras yttrandefrihet - den absolut största politiska maktfaktorn på internet, vilket jag tror många av oss kan hålla med om inte riktigt är sant. Vad som dock är sant är att kategoriska påhopp på den totalitet som utgör den konstruerade bilden av motståndarsidan utgör långt effektivare sätt att dra till sig besökare än nyanserade resonemang kring aspekter av frågor där bägge sidor finner både saker som de har gemensamt och som de inte har det. Detta till sorg för tusen filosofer, och till arbetsmöjlighet för tusen filmskapare och propagandamakare.

Now, för att sansa debatten en smula så blir mitt bidrag till det hela att säga så här: om ni som vanligtvis är sansade - eller ser er själva som sådana - börjar kasta sten medan ni befinner er i samma glashus så blir den enda sidan som vinner på det vi i Piratpartiet. De personer som eventuella smutskastare tror sig vinna i sitt smutskastande kommer eventuellt att tröttna på att bli kastade fram och tillbaka, och eventuellt att haka på det lila alternativet i ren protest . Det enda sättet att behålla sina väljare är sålunda att hålla god ton - i alla fall om det finns en ambition att behålla de mer inlästa medborgarnas intresse.

Om inte det är uppmaning till sans nog så vet jag inte vad som är det. -

Flattr this

9 comments:

  1. Håller med dig här. God ton...
    Mitt bloggande går ut på att få folk att tänka. Om någon gör det så är det bra.

    ReplyDelete
  2. Vart ska man vända sig om även Piratpartiet skulle råka förfalla till smutskastning, förhastade slutsatser och yviga utspel grundade på mer eller mindre missuppfattade egenskaper hos övriga partiers medlemmar? Det skulle kunna hända, och i vissa fall skulle det till och med redan kunna ha hänt.

    ReplyDelete
  3. Ah, fler personer som sett "They live". Helt fantastisk film. Mest bisarrt är nog den extremt utdragna slagsmålsscenen som börjar med "men ta på dig solglasögonen för fan"... ;-))

    ReplyDelete
  4. Det finns en sak till som vi kan lära oss av en oneliner i They Live:

    "I have come to kick ass and chew bubblegum, and I'm all out of gum"

    Det är dags att börja sparka röv!

    ReplyDelete
  5. Missa inte krönikören Julia Caesars knivskarpa samhällsanalyser. Hon är just nu Sveriges vassaste och mest rakryggade journalist:

    http://www.korta.nu/jc

    ReplyDelete
  6. Jag vill faktiskt slå ett slag för en mindre artig och mer rättfram ton i åtminstone delar av den politiska debatten.

    Inget gör mig så uppriktigt trött och modlös som att se de senaste årens så kallade debatter mellan partiledare. Det är som att titta på när ett gammalt par dansar - inga överraskningar, inga risktaganden, och inga frågor som inte är de gamla trygga jobb/skola/vård/fördelning.

    Sällan har en valrörelse haft så många självklara mål för legitim stenkastning, och eftersom gammelmedia tiger...

    *fyller en säck med lagom stora bumlingar*

    ReplyDelete
  7. Massor av kommentarer. Neatness!

    Mary: det har gått bra så här långt. tummen upp. (:

    Anonym Fegis: Om världen skruvar till sig alldeles så är det inte mycket att göra åt det, inte sant? ;)

    Daniel & Anders: det är svårt att inte anse denna ömma film vara episk. Helt klart.

    Cavatus: mmmkay.

    Beelze: jag tror jag kan bygga ett inlägg på det. Hold on ett par ögonblick, bara. ;)

    ReplyDelete
  8. Hörnu, jag trodde det var en värld som håller på att skruva till sig alldeles som hela piratgrejen går ut på att göra något åt? Är det bara att lägga ner rubbet nu? :)

    ReplyDelete
  9. Vissa tar onekligen det perspektivet. Det är ett lite självförödande perspektiv - om det redan är kört så finns det ingen anledning att göra något ändå, och om det inte finns någon anledning att göra någonting ändå är det liksom kört redan per default.

    Eller så blir en pirat. Det är lite roligare. ;)

    ReplyDelete