När våldets tid är kommen

Det är den elfte september 2011. Tio år efter 2001. Märkligt vad bara en kort tid kan göra.

Mycket kan sägas; mycket har sagts. Jag anar att mycket kommer att sägas idag - i blogginlägg, minnestal, radiosändningar och artiklar av de mest skilda slag. För att åminna, påminna och försöka göra saker lite mer begripliga, i den mån det går.

Jag vill ställa en personlig fråga: under vilka omständigheter skulle du ta till våld?

Det är en sån där fråga som är något av en kuggfråga. Rent biologiskt finns det alltid någon slags punkt - rationaliteten bryts ned under den primala överlevnadsinstinkten, och i stundens hetta är det hett indeed. Men även i ögonblick då det inte råder någon fara alls kan impulsen falla på - mot folk som hejar på fel lag, mot folk som tror på fel gud, mot folk som råkar tränga sig i kön den där trötta måndagseftermiddagen.

Mot folk som uppfattas som representater för den mentalitet som flög in två flygplan i två byggnader för tio år sedan.

Över lag så finns det en uppsjö anledningar som folk ger oss att ge oss på dem. Ibland händer det även att vi agerar på dem, vilket så många av oss kan berätta om. Både i egenskap av offer och förövare.

Det är också en politisk fråga. Även om vi kanske inte vill smälla folk på käften, så finns det gott om kategorier av människor vill se våld användas mot. Orden "hårdare tag" är inte en uppmaning om att ta ett fastare handtag efter förhandlingar om ömsesidigt gynnsamma ekonomiska samarbeten, trots allt. Och för den som råkar vara fattig, gilla droger som får en att vilja titta på teve, vara född med "fel" arvsmassa, som tycker fel saker eller som bara råkar vara lite annorlunda -

Det är en väldigt politisk fråga om polisen ska få storma in i ens hem mitt i natten eller inte.

Ändå verkar det som att våldet glöms bort. Eller trängs bort. Det handlar ju inte om människor - det handlar om problem, och problem har lösningar. Och lösningar är trots allt i grunden bra saker; de tar hand om de problem de löser.

Problem är till för att lösas.

Det finns en hel drös problem som behöver lösas. Terrorism är ett problem, fildelning är ett problem, kriminalitet, fattigdom, ohälsa -

Det är tio år sedan 2001. Mycket har hänt, sagts och gjorts sedan dess. Men desto mer har förblivit sig självt, och en av dessa saker är att politik så som vi känner det alltid, på något plan, baserar sig på beredskapen hos beväpnade människor i uniform att bruka våld mot den som av någon anledning inte riktigt håller med politiken i fråga.

Det är en mycket effektiv lösning, men det är inte den enda lösningen. Idag är en god dag att åminna och påminna om detta.