Att konkurrera med gratis v2.0

Kommer ni ihåg argumentationen att det är svårt att konkurrera med gratis? Den försöker vinna övertygelse genom poängen att piratkopieringen skulle mörda den mer kommersiellt inriktade kulturskaparskarans verksamhet genom att göra den olönsam, och lämna kulturfältet ensamt åt ett oändligt antal okunniga amatörer som inte kan göra någonting ordentligt. Vilket då innebär att kulturen as we know it kommer att vara stendöd, så låt inte piraterna vinna och köp gärna vår senaste massproducerade dussinsingel, mkay?

Nu kommer ni ihåg den ännu mer. Frågan är om ni kommer ihåg hur mycket samma argumentation sågades sönder i bloggosfären och annorstädes? Det slutade med att hela grejen började anses som någonting som kännetecknar nyblivna entusiaster med glöden i ögonen och större delen av sin erfarenhet framför sig - det tas inte riktigt på lika stort allvar längre.

Ändå ploppar det upp lite varstans, särskilt nu så här strax efter TPB-domen, och det känns som en god gärning att banka lite extra på det. Och då särskilt i dess användning visavi piratkopieringen.

Ni ser, om det stämde så skulle den kommersiellt inriktade kulturproduktionen vara stendöd även om piratkopieringen fick en flatline på nollstrecket och höll sig där för all framtid.

Varför? Jo, för att det idag finns tillräckligt mycket lagligt gratis material på internet för att räcka hela livet ut, och mer tillkommer hela tiden. En kan exempelvis titta ungefär för evigt på saker och ting borta på That guy with the glasses, och sedan läsa om saker på Wikipedia, för att sedan bege sig ut i bloggosfären för mer gratis stuffs, och därefter bege sig in i vloggarnas förlovade land, och efter det så finns det ungefär femton Alexandriabibliotek av fan fiction och tidningsartiklar att läsa. Och då har jag inte ens nämnt de miljontals små spel som finns överallt, eller de lika många podcasterna, eller det däringa twitter, eller -

Kort sagt: argumentationen är bevisligen falsk, eftersom konkurrensen med gratis i dagsläget bevisligen fungerar. Och detta dessutom bättre än på mycket länge - den här sidan av millennieskiftet har varit biografernas guldålder, och underhållningsindustrin är större än någonsin.

Om jag skulle vara elak skulle jag vända resonemanget ut och in genom att lägga fram tanken att det är direkt lönsamt att konkurrera med gratis, eftersom det finns en direkt korrelation mellan andelen gratis och andelen vinst. Men orka.

Jag vill ju inte göra ekonomerna och marknadsanalytikerna arbetslösa genom att göra deras analyser gratis, eller hur?