Jag har inget skäl att tro annat än att TCO försöker utgöra en samhällsförbättrande och positiv kraft i tillvaron. Jag har inget skäl att tro att de vill någonting annat än gott, eller att de på något sätt aktivt vill obstruera vare sig ekonomisk eller personlig tillväxt. Kort sagt så har jag inget skäl att misstro TCO:s goda namn och vilja när det gäller någonting alls, med andra ord.
Ändå tänker jag drista mig att påstå att de, välvilja och allt till trots, ändå har fel i dagens debattartikel om utbildning. Och de har fel på precis samma sätt som Björklund har fel ungefär varje gång hen säger någonting i ämnet - de tar inte vare sig skolan eller kapitalismen på allvar.
Eller, rättare, de är rädda för att säga att skolan borde ta kapitalismen på allvar.
Nu tänker jag inte ur ett supervänsterperspektiv där målet är att lära känna sin fiende så att en kan avrätta den fortare på dagen då revolutionen kommer. Snarare tvärtom: ungarna lär sig för lite om vad det faktiskt innebär att bo i ett kapitalistiskt samhälle, och de reella möjligheter som finns inneboende i detta.
Det enklaste sättet att illustrera detta på är förstås genom att påpeka att associationsrätt behandlas ganska precis exakt likadant som alkemi. Dvs att det stora flertalet elever hänvisas till att gå till biblioteket och själv försöka hitta litteratur på området om de känner sig intresserade. Vilket - som ni kanske anar - innebär att det stora flertalet elever går ut gymnasiet utan att veta skillnaden mellan en förening, en ekonomisk förening, en firma eller ett aktiebolag.
Eller, viktigare, hur en går till väga för att starta igång någondera av dessa. Vilket då har ganska omedelbara effekter på egenföretagandet, i och med att det i mångas huvud inte ens dyker upp som ett alternativ. Du kan tjata och böna och be och gnälla på folk om att starta eget hur mycket som helst, men om de inte vet hur det går till så kommer de likväl inte att tänka tanken att de ska göra det.
Det är ju trots allt andra, folk som kan sånt, som gör sådant.
Än mindre lär skolorna ut vad som faktiskt krävs för att omsätta en bra idé i ekonomisk handling. Att inte ens känna till de företagsformer som finns sätter effektivt käppar i hjulen för många bra idéer, men de sätts in ännu effektivare genom att stegen mellan idé och vinst bokstavligen är ett frågetecken. Att operationalisera, att konkretisera, att omsätta i handling, att visualisera en process varpå en tanke kan göras om till ekonomisk aktivitet - sådana färdigheter är akut frånvarande i läroplanen, och det tycks nästan som att det vore löjligt nära ett helgerån att föreslå att föra in sådana saker i den.
Björklund skulle förmodligen kalla det "flum" i rent kadaverdisciplinframkallat oförstånd, vänstern vill av naturliga skäl någonting annat än detta och den höger vi har idag skulle inte känna igen kapitalism om det så inträffade ännu en finanskris i deras vardagsrum.
Så, ska vi börja ta kapitalism på allvar och lära ut grunderna för rationellt ekonomisk agerande på den reellt existerande marknaden till våra barn? Eller ska vi fortsätta gå omkring och låtsas som att den osynliga handen är den mest effektiva pedagogiska metod vi någonsin kan använda när det gäller såna här saker, och försöka förnöja den med snedriktade metoder så som TCO och Björklund föreslår?
Månne borde vi börja lära ut alkemi också, så att dylikt irrationellt beteende kan förstås i termer av någon slags vokabulär...
Rekommenderade texter och videos
-
Läs mina senaste alster i *Bulletin*:
• *Är den demokratiska rättsstaten islamofobisk? »*
*• Den ohållbara gröna bidragskapitalismen »*
Mina senaste tex...
6 days ago
Kapitalism FTW! Klart att ungarna ska bli kapitalister redan i skolan! För att citera Berglins: "Dom måste kunna räkna! Räkna, räkna ut och räkna hem vinsten!".
ReplyDeleteTacka vet jag Storbritannien: de har vett att ha ordning och reda i klassrummen och konkurrensutsätta tidigare offentlig verksamhet. Kanske vore det läge att skicka över Major Björklund dit på kompetensutveckling?
Tillämpad kapitalism medför att sparade eller nyutgivna pengar används för att försöka öka de framtida inkomsterna genom att successivt försöka öka produktiviteten. På struktur- och varumarknaden så innebär ökad produktivitet att behoven av mänsklig arbetskraft fortlöpande minskar. Detta strukturproblem kan inte lösas blandekonomiskt eftersom omfördelningen då går mot 100 %. Den kapitalistiska lösningen på en helt fri, öppen och genomsynlig marknadsaren bör då vara att när arbetskraftsbehoven går mot noll så bör de basala levnadskostnaderna också gå mot noll. Rimligtvis finns det då kvar ett allmänt, mentalt och fysiskt aktivitetsbehov. Alltså ett växande, myllrande och mångfaldigt behov av ren privat tjänsteutövning. Och då inte minst i form av individuellt engagerande och tillskräddade upplevelsemenyer.
ReplyDeleteEn stor del av alkemin under medeltiden handlade om att skapa grundämnen (helst guld) genom att blanda andra ämnen. Men det var först på 50 talet som man bevisade att det var fullt görbart i en partikel accelerator. Problemet som kvarstår att det fortfarande är mycket billigare att leta efter befintligt guld...och där har vi kanske kapitalismen i ett nötskal? :)
ReplyDeleteFörsta gången jag är inne på din blog...och den här helt fantastisk!
293 högskolepoäng ...jisses, vad heter din favoritfilosof? :)
Johan: välkommen in!
ReplyDeleteFavoritfilosof? Det lutar lite åt Bauman - hen återkommer som ständig implicit referens lite varstans. Bourdieu är också en hit, liksom Weber och Durkheim och - well. Sociologer i största allmänhet. ^^
(Det ska egentligen vara 300 från och med idag, men den senaste hemtentan tycks ha fastnat i byråkratin.)