Men precis som alla goda nyheter så möts även denna av frågor. Vilket är bra - det finns ingen anledning att nöja sig med att bara höra talas om saker, trots allt. Bekräftelse och mer info är vägen till visshet.
Den första frågan är om Piratpartiet gått och blivit ett religiöst parti, där bara kopimister är välkomna. Svaret är förstås nej - saker fortsätter vara precis lika sekulära som de alltid har varit. Om en inte är intresserad av kopimism så kan en se det som en kul grej i marginalen och fortsätta som vanligt. Och om en är engagerad i någon annan religiös inriktning så är det fortfarande lika okay som det alltid varit.
Och, omvänt, så behöver en inte gå med i Piratpartiet för att bli kopimist. Piratpartiet och det Missionerande Kopimistsamfundet är två olika saker, och planerar att fortsätta vara det tills döden förenar dem.
Ingen ko på isen där, med andra ord.
En annan fråga är om det hela bara är ett påfund för att testa ifall skyddet för religiösa övertygelser även sträcker sig till (pirat)kopiering av information. Svaret är även där nej - det ligger en hel del mer bakom kopimismen än bara ett okynneshackande av den rådande lagstiftningen.
Tydligen så finns det något av en missuppfattning att det hela är författat enbart och endast som en legalistisk fint för att smocka till samtiden. Som en slags "men om kristna/judar/muslimer/[religion] får göra massor av random brott ostraffat pga religionsskydd så borde vi också få göra det!". Vilket är så off the mark att jag nästan blir förvånad över det hela - det räcker med att spendera fem minuter i ödmjukt informationsutbyte med en kopimist för att inse att det hela går lite djupare än bara en juridisk reaktionsbildning.
Det kommer förvisso att bli intressant att se vad som händer på den fronten, men tills dess finns det gott om annat att göra. Gott om andra tankar att remixa igenom.
En tredje fråga är om det verkligen behövs en religion som uppmärksammar kopierandet av information som en helig akt. Vilket är en aningen mer komplicerad fråga, där svaret är både nej och ja.
Nej, i och med att det är lite som att tro på brevbäraren. En vet att hen kommer att göra sin grej och leverera post vare sig en tror på henom eller inte, och att det därmed är en smula onödigt att göra en religion på temat. Även om det hör till artigheterna att hälsa när hen råkar vara i närheten.
Ja, i och med att vi lever i nya anomiska tider, och världen är väldigt mycket mer obegriplig än den var innan. Och att det därmed behövs en ny uppsättning sociala institutioner som kan förena människor i den slags gemenskap som den rent vardagliga vardagen så ofta inte levererar. Vilket är hela poängen med gemensamma riter, trosakter och grundtankar - gemenskap.
Och det behöver nog inte sägas att Svenska Kyrkan inte riktigt är den gemenskapande institution den brukade vara.
Vi lever i nya tider, och det är inte förvånande att vi finner nya svar på nya frågor. Även om många av dem är remixer på gamla sådana. Och att remixa - det är mer än bara en bra idé.
Det är var alla idéer kommer ifrån.
Posts
Är inte religion stöld? Protestanterna stal bibeln från Katolska kyrkan och översatte den utan tillstånd till hemmaspråken. De första kristna stal i sin tur Gamla testamentet från den judiska läran. De blev förföljda av Rom därför att de inte underkastade sig de romerska kejsarnas religiös/lagliga rättighet att tillbedjas. Det immateriella är intressant... Ensamrätt till religion - vem äger den? Om man inte kan ha ensamrätt på religion, hur ska man kunna ha det på annat immateriellt?
ReplyDeleteDet är kanske inte så konstigt att så många tror att kopimismen har att göra med UP/PP, efter att det kommit ut att DMK använder Ung Pirats postlåda i sin användning, och när så många pirater tycks tala om det som en självklar tro för alla pirater.
ReplyDeletejeffer: precis så.
ReplyDeleteAnton: det finns onekligen något av ett överlapp kopimister/partister. Men det är också allt. I rue the day någon säger att det ena med nödvändighet innebär det andra - det vore ju emot grundsatserna för bäggedera, trots allt.