En fulguide har två utmärkande egenskaper. Den ena är att den inte tar sig själv på allt för stort allvar, och den andra är att den inleds genom att berätta att den inte är ämnad att vara den auktoritativa Källan rörande sitt ämne.
Vilket dels är en mekanism för att få mig att komma igång med att skriva planerade inlägg, och dels en juridisk besvärjelse om att du inte kan förvänta dig att bli rik om en månads tid genom att bara följa dessa enkla steg.
Hursom. Here goes.
Grejen med Twitter är inte att få saker sagda. Det är förvisso lättare att säga saker där än på andra ställen, pga den godtyckliga gränsen på 140 tecken per post, men huvudpoängen är inte att få saker sagda. Huvudpoängen är att en i all snabbhet kan vara uppdaterad om vad som råkar vara på gång just nu - och nu och nu och nu.
Det är som att titta ut genom fönstret. Fast ett virtuellt sådant. Det spelar ingen roll vad som hände igår - det viktiga är det som händer nu.
Now, saker händer som bekant inte av sig själva. Vilket är det första en märker när en precis har skaffat ett twitterkonto. Inget händer. Förrän en får dem att hända.
Men det första en vill göra, innan en får saker att hända, är att skaffa en twitterklient. Inte för att det behövs, utan för att det underlättar twitterlivet något oerhört. Mitt förslag är, i all "det är vad jag använder"-het, Tweetdeck. (Det här är valfritt, men jag rekommenderar. En klickar omkring väldigt mycket mindre i jämförelse med att använda twitter.com, vilket är en besparing av tid och energi.)
[Uppdatering, några månader senare: jag har nu övergått till att använda Janetter. Det är väldigt mycket mindre omkringklickande där.]
Så, du har ett twitterkonto, inkopplat i en klient. Men det händer fortfarande inget. What to do?
Svaret är - följ folk. Börja gärna med mig (@sargoth), och följ sedan folk från mina listor. Den vid namn lokalspeek innehåller folk som kan svenska, och om du snabbt vill få igång ett flöde av svenska tweets så kan du välja ut ett par hundra av dess medlemmar för vidare följning. Och om några av de andra listorna ser intressanta ut, så rannsaka gärna dem också! (Jag uppdaterar dessutom dessa med jämna mellanrum, så droppa gärna in om en stund igen.)
Twitter fungerar som så att den visar det folk du följer skriver. Och, omvänt, så syns de saker du skriver för de som följer dig. Enkelt, men smidigt.
Now, det finns ett par oskrivna regler om det här med följare/följande. En sådan är att en borde följa de som följer en själv. Vilket, rent generellt, är en bra regel att veta om, så att en kan bryta den. Twitter är som sagt ett fönster, men det är ett virtuellt fönster, och du väljer själv vad du vill se genom det. Om någon bara gormar, vrålar och är jobbigt arg hela tiden, så finns det ingen anledning att stå ut med denne hela dagen.
Följ ditt hjärta. Och, än mer, följ de som skriver roliga eller intressanta saker.
Okay, du har ett konto, du har en klient (om du vill), och du har börjat följa ett par sköna folks. Du är nästan en mästertwittrare av rang, med andra ord.
Och det innan du ens börjat skriva saker!
Nu finns det ett par saker du behöver veta om språket innan du sätter igång. Viss formalia som kan verka märklig, men som kommer att bli självklar innan du vet ordet av. För enkelhetens skull tar vi dem en i taget:
#: Ett # innan ett ord innebär att ordet är en #tagg. Det vill säga en diskussion eller ett tema. Klickar du på ordet så kommer du till andra som skrivit om samma sak. Vilket är ett snabbt sätt för folk att finna likasinnade om saker och ting.
Exakt vilka taggar som är populära varierar från dag till dag, men om du bara håller ögonen öppna så kommer du kunna haka på de som är populära för stunden. (Ni som har läst mig förr har förmodligen noterat att många av mina inlägg har ett eller flera # i titeln. Det är, indeed, härifrån det kommer.)
@: Ett @ innan ett ord är ett @kontonamn, och allt som skrivs så hamnar hos den som har kontot i fråga. Experimentera gärna med @sargoth för att se ifall ni kommit igång,
RT: RT står för retweet, och innebär att någon återpostat det någon annan skrivit. Detta är fullt normalt, och händer hela tiden. Om du ser något du gillar, så var inte rätt för att retweeta det!
Förkortningar: Var beredd på att se många av dem. 140 tecken är mindre än en tror, trots allt. Var dessutom beredd på att använda dem - 140 tecken, du vet. Undvik dock att anamma de klassiska sms-förkortningarna - för allas bästa.
Taggar, namn, retweets och förkortningar. Nu är vi snart framme vid det stadie där texten är slut och du kan börja bli kung/drottning/regent av Twitter. Bara några få anmärkningar kvar.
1. Twitter är ett kort medium. Vilket betyder att det oftast inte finns plats för stora tankar, och att dina samtal bör begränsas därefter. Det säger sig självt att diskussioner om de ontologiska fundamenten av en epistemologisk undersökning av diskursens villkor under förmoderna förhållanden - gör sig bättre i bloggform än i twitterform. Keep is simple.
2. Twitter är ett lättmissförståeligt medium. Eftersom det är ett kort medium, så innebär det att vissa aspekter och nyanser går förlorade i skriverierna. Ta det därför lugnt med folk, och ge dem tid att förklara hur de menar. Många onödiga gräl har inträffat mellan folk som egentligen tyckt samma sak, men uttryckt det en halv semantisk centimeter olika.
3. Twitter är ett trevligt medium. Eller, rättare, det är vanligtvis mer framkomligt att vara trevlig och förstående än konfrontativ. Det finns inte tillräckligt med plats för att hålla ett ordentligt gräl, men det finns däremot tillräckligt med utrymme för att fråga vad folk menar. Du behöver inte hålla med dem, men bägge era vardagar (för att inte tala om era följares vardagar) blir lättare om du bara konstaterar att de tycker annorlunda och går vidare.
Jag har som uttalad twitterstrategi att inte bråka med folk. Om jag vill/behöver såga dem så har jag tillräckligt med utrymme här, trots allt. (Om ni vill ha en case study kring det här, så läs då min skildring av historien om #svpol, eller Beelzes version av densamma.)
4. Var oartig, på ett artigt sätt. En sak som skiljer Twitter från andra medier är att det är fullt accepterat att helt okynnes droppa in i folks samtal. Det kan verka lite oartigt, men det är vardag - en del av charmen, till och med. Det finns dock en viss takt inblandad i det hela, beroende på tid, tillfälle och ämne. Du kommer att lära dig de subtilare aspekterna av det hela med tiden, så oroa dig inte över det. Jag har dock märkt att ingen berättar för folk att de faktiskt är välkomna att droppa in i samtal, vilket är lite synd. Så nu gör jag det.
5. Variera dina teman. Det är förvisso frestande att twittra ut samtliga blogginlägg non stop, men såvida du inte är en mästerbloggare av rang (eller Thought Catalog) så kommer folk tröttna en smula på det. Och även om du brinner för vissa frågor, så mår dina följare bättre om det inte är det enda du twittrar om. Variera dig, skriv om olika saker och håll dig diversifierad, så kommer dina inlägg och intressen att få större respons.
6. Ha en låg tröskel för för att följa folk, men tolerera inte vad som helst bara för att du en gång börjat följa någon. Eller, med andra ord: om du ser någonting från någon (vanligtvis genom ett RT) som verkar intressant, så var inte rädd för att börja följa denna någon. Twitter är ditt fönster, trots allt, och det är dumt att missa intressanta människor i onödan. Och om någon senare visar sig vara en jobbig typ, så är det desto lättare att bara avfölja denne. Du bestämmer.
Jag har hittat många av mina favorittwittrare genom att följa folk som andra retweetat, pratat med eller på annat vis gjort mig medveten om. Min vardag vore oerhört mycket fattigare utan dem.
7. Du behöver inte läsa allt från alla. Tro mig.
8. Ha kul! Var kul! Livet är kort, trots allt, och det är roligare att skratta sig igenom det än att bittra sig framåt. Inte bara rent generellt, utan även för dina eventuella followers. Och om du är tävlingsinriktad, så hjälper det att veta att en får väldigt många fler sådana om en är rolig än om en inte är det.
Det är förvisso ingen tävling, men det är ändå rätt trevligt att se den är follower-räknaren röra sig uppåt.
Jag tror det var ungefär allt. Om du läst allt från början till slut, så har det förmodligen tagit längre tid än vad det faktiskt tar att komma igång. Så sitt inte här och vänta - hit it!
(:~~~~~~
Rekommenderade texter och videos
-
Läs mina senaste alster i *Bulletin*:
• *Är den demokratiska rättsstaten islamofobisk? »*
*• Den ohållbara gröna bidragskapitalismen »*
Mina senaste tex...
1 week ago
No comments:
Post a Comment