Alla som läst ens någonting om ekonomi har stött på beskrivningen av hur det såg ut innan pengar fanns. Den som hade en fisk men ville ha en yxa var tvungen att leta upp någon som hade en yxa och ville ha en fisk, och sedan försöka övertyga denne om att den där fisken som en släpat omkring på i sökandet efter en yxperson - är en god fisk. Och sedan byta fisk mot yxa.
Detta stämmer förstås inte. Det är inte så det gick till - men det är så någon som är van att tänka i termer av pengar tänker att det gick till.
Snarare var det så att två parter som ville idka byteshandel inledde långa, djupa och framförallt komplicerade sociala relationer med varandra, baserade på sådana saker som ömsesidigt förtroende och grundläggande tillit. Det behövde inte nödvändigtvis vara vänskap, men väl ett förhållande som var aningen mer ingående än det system av snabba cash vi är vana vid från kvartersbutiken.
Det främsta beviset för detta är förstås att det är precis så det fortfarande fungerar. Trots att bilförsäljare tycks ha fått någon slags global dispens från denna princip, så är det få av oss som gör affärer med någon vi inte har förtroende för eller tillit till. Särskilt inte när det handlar om större summor och mycket står på spel.
Vilket är anledningen till att företag spenderar så mycket pengar på marknadsföring. Ännu mer pengar går förlorade om det där förtroendet går förlorat.
Now, hittills så har det räckt med en enkelriktad marknadsföring för att hålla det hela på en fungerande nivå. Detta på grund av att folk levt i en slags informationell parallellitet till varandra - information färdas från få källor till de individuella periferierna, och dessa pratar inte direkt med varandra. Det fanns därför ingenting att jämföra marknadsföringen med - och om denna bara var tillräckligt väl utformad, så har den fungerat.
Ni anar förstås att detta håller på att gå över. Tack vare den allt högre graden av latent och direkt kommunikation mellan människor, så har den där informationsparallelliteten upphört. Folk pratar med varandra, och om det visar sig att det inte bara var just deras yxa som visade sig vara fiskig så kommer de att kunna diskutera detta med stor glädje.
Vilket är dåliga nyheter för företag som är bättre på marknadsföring än på yxtillverkning.
Vilket också för oss till tesen för inlägget, #25: Companies need to come down from their Ivory Towers and talk to the people with whom they hope to create relationships.
Eller, översatt - den som vill göra affärer, måste också vara närvarande under förhandlingarna. Och förhandlingarna pågår ständigt, i det lika ständigt pågående samtalet om ett företags varor - och om alla andra företags varor.
Om ens enda närvaro i detta samtal är ett lika snofsigt som falskt marknadsföringsbudskap, så är det inte helt förvånande att försäljningssiffrorna går ner. Folk vet att de får bättre info från sina dubbelriktade konversationer än från enkelriktade massbudskap, och lyssnar därför helt enkelt mer på sina medmänniskor än på någonting annat.
Den som vill göra affärer, får helt enkelt leva med att det krävs förtroende och tillit för att kunna sälja ens ett visitkort.
Back to basics, med andra ord.
Andra parallella informatörer: Erik och Christer.
Rekommenderade texter och videos
-
Läs mina senaste alster i *Bulletin*:
• *Är den demokratiska rättsstaten islamofobisk? »*
*• Den ohållbara gröna bidragskapitalismen »*
Mina senaste tex...
1 week ago
Denna haltande beskrivning av en som har en fisk och önskar sig en yxa och finner en yxman som är så full av perverst begär till fisk, att han byter sin yxa mot bara en fisk utan att oxå få ett skuldbrev, med löfte om 999 sillar till i 999 dagar på köpet, är lika osannolik ekonomisk historia som den rövarhistoria, att yxmannen enbart i sitt mellanhavnde men fiskarn skulle tillmäta blott dennes tillitsfulla tryne och löftesrika svada vara förtroende nog som garanti för att skulden skulle återgälldas.
ReplyDelete"Tillit" och "förtroende" bär inte utbytet på ägna vingar. Det måste till ett parterna överordnat institutionaliserat trovärde i form av ett kreditörens fordran uppehållet skuldmedvetande genom direkta eller indirekta hot om sanktioner av våld. ACTA handlar om ett bevarande och en rekonstruktion av skuldmedvetandets institutionaliserade uttryck maktutövning former... en strid mellan egen doms rättfärd och en allmänhets dom om en riktigare färd för egen doms delaktighets rätt... det handlar om huruvida det är den grekiska allmänhetens "skuld" eller välfärdskapitalismens egen skuld/räntemotorik som måste avskrivas...Detta är vad internetkonversationen handlar om i första hand - "folkvälde" eller ovälde ytterst. Inte business us usual!
Som sagt - sociala relationer, snarare än det rena transaktionstänkandet. Sedan kan dessa vara hur komplicerade som helst - vilket alla som försökt förstå andra kulturer snabbt blivit vittne till.
DeleteSedan är det nuvarande tillståndet väldigt mycket ett övergångsskeende, och kommer att gå över innan någon ens insett att det inletts. Vilket, onekligen, kommer att försvåra business as usual ännu mer. Särskilt när de gamla tides ekoomiska entiteter inser att ekonomin på något vis pågår utan dem.
Nya tider, intressanta tider.