Öppen offentlighet, you say?

Internet är en av de mest offentliga platser som finns. Den är så offentlig att precis alla har tillgång till den, oavsett var i världen de råkar befinna sig. Till skillnad från det fysiska rummet går det inte att skrämma bort pöbeln med hjälp av intimiderande arkitektur; ge dem en anledning att komma, and they will come. Till förtret för de som har någonting att frukta ifall pöbeln skulle få för sig att inse att den består av autonoma medborgare med oförnekliga rättigheter och andra demokratiska jobbigheter.

I en nyss publicerad artikel borta på tidningen som förkortas på samma sätt som Dumt Nonsens ställer skribenten två ting mot varandra. Det ena tinget är offentliga handlingar. Ni vet, handlingar som är offentliga, och som vem som helst som bara vågar sig på att fråga får tillgång till. Det andra är skräcken att den personliga integriteten är hotad när vem som helst kan få tillgång till dessa handlingar om de skulle råka digitaliseras och placeras på nätet - vem som helst kan ju läsa dem, ve och fasa!. Genom att ställa dessa saker mot varandra söker skribenten ifrågasätta Piratpartiets syn på demokrati och integritet. Ett samhälle där alla kan läsa alla offentliga handlingar är ju närmast ett övervakningssamhälle, inte sant? Det enda pöbeln kommer att göra är att leta upp offentliga handlingar om varandra och läsa hela dagarna, och så kan vi bara inte ha det.

Det finns en viss underliggande problematik med den här retoriken. Dels det att den i all smidighet glömmer bort att offentliga handlingar redan i dag kan läsas av medborgarna, och dels för att den antyder ett lite smått odemokratiskt sätt att se på saker och ting. Det framgår med all önskvärd tydlighet att invändningen mot att offentliga handlingar digitaliseras inte är att viktiga nyanser hos statsförvaltningens fungerande som framgår klart och tydligt i pappersform försvinner och förloras när de bevittnas i digital form - nope, problemet är snarare att vem som helst kan ta del av offentliga handlingar. Invändningen är inte mot offentliga handlingar som sådana, utan mot att medborgarna tar del av dem på ett reellt och envist vis. Offentliga handlingar, javisst, men bara så länge folk inte läser dem!

Det ni hör just nu är ljudet av vinddraget från tusentals panikslagna och plötsligt väldigt fartfyllda halvkorrumperade politiker som inser att det finns vissa nackdelar att vara halvkorrumperad i ett samhälle där alla kan ta del av offentliga handlingar där det klart och tydligt står att finna exakt hur halvkorrumperade de är, svart på vitt. Att vara det i ett samhälle där de offentliga handlingarna ligger och organiserar damm i ett arkiv någonstans är inget problem, men när medborgarna helt plötsligt får reell tillgång till dem så är det fara och färde.

Hur var det nu med att ha rent mjöl i påsen?