En ensam röst, en gemensam röst

Det skrivs väldigt mycket om Piratpartiet just nu. Vanligtvis brukar det skrivas cirka trettio inlägg om dagen från diverse håll. Detta vet jag, i och med att jag håller koll på knuffs RSS-feed Bloggat om Piratpartiet, som samlar alla inlägg som handlar om Piratpartiet på en och samma sida. Det blir väldigt mycket dubbelarbete för min stackars RSS-läsare, som många gånger får in samma poster från knuff som från bloggarna själva.** Sedan i fredags har det skrivits 505 inlägg, dvs lite mer än 125 inlägg om dagen. En fyrdubbling, således.

Även gammelmedia skriver mycket om oss. Jag vet inte om en fyrdubbling är rätt måttenhet för att mäta hur mycket mer publicitet vi får från deras håll just nu i dagarna, men det är säkert att säga att vi får minst fyra gånger så mycket uppmärksamhet i jämförelse med många av de andra partierna.

Med allt detta som skrivs - särskilt då av de andra bloggarna (må de vara partikollegor eller bara allmänt intresserade), men även i viss mån av gammelmedia - så kan det ibland kännas lite onödigt att skriva sina egna inlägg. Det mesta en har att säga står ju redan att finna i svärmen av partikollegornas bloggar, och det allra mesta är dessutom så bra formulerat att det inte vore värt besväret att försöka göra det bättre. Vad kan jag tillföra till detta geniala nätverk av likasinnade magnifika gnistor?

Svaret - svaren - är att det inte är onödigt, att det inte behöver vara bättre och att det vi tillför är resonans och mångfald. Vi behöver inte nödvändigtvis säga någonting nytt - det är inte det som är poängen. Poängen är snarare att vi är många som tycker, känner och säger samma sak. Vi är inte identiska, men vi delar tillräckligt mycket för att vara en del av samma rörelse. Och ju fler vi är som vågar visa att vi tycker och känner samma sak genom att säga samma sak - desto starkare blir vi som kollektiv. Och, än mer, desto fler människor når vi ut till med det vi har att säga.

Så om du känner att det du säger inte har någon betydelse - tänk om! Du är en del av någonting större, och genom att göra din röst hörd låter du världen få veta att vi pirater är både talrikare och talförare än vad den gängse uppfattningen om oss råkar tro oss vara. Du blir också en betryggande röst för oss andra pirater. Genom att resonera med oss andra så får vi ytterligare bekräftelse på att det finns likasinnade där ute, vilket är en oerhört svår känsla att få för mycket av. Särskilt som många redan på förhand har bestämt sig för att vi är antingen brottslingar eller terrorister, eller bäggedera.

Du behöver inte censurera dig själv. Makthavarna försöker redan göra det, men tillsammans kan vi visa dem att de har misslyckats redan på förhand. Det fria ordet lever än, och du är en del av det.

In hoc signo vinces!


** En kritiker skulle säga att det beror på att piratrörelsen är liten och bara består av ett visst antal människor. Jag säger att det i stället beror på att jag hittar så många intressanta bloggar via det här verktyget, och således börjar prenumerera på dem. Att de som bloggar om Piratpartiet ofta tenderar att göra det upprepade hör till sakens natur, i samma anda som centerpartister skriver om C och moderater skriver om M.