God information, dålig information

Information är någonting som finns på tre olika platser. Den finns dels rent objektivt, som sådan, i sig själv. Den finns också hos berörda människor, folk som interagerar och arbetar med sakfrågan i fråga (vilken den än må vara). Den finns slutligen även hos mig - i betydelsen den enskilda individen, den utomstående och [måttligt] intresserade människan.

Att information finns i sig självt är ett inte helt självklart påstående. Vissa kommer att invända epistemologiskt genom att påpeka att information inte finns om ingen känner till den, och att informationens ontologiska basis är det intersubjektiva användandet av den. Andra kommer att tycka att det är banalt, och inte behöver sägas. Varför säga någonting som är självklart? Det är förvisso giltiga påpekanden, men de är också bredvid poängen. Poängen är att människor inte föds med informationen - under någon period av sitt liv måste de tillägna sig den, på något vis. Den finns inte a priori, utan är inlärd.

Berörda människor är de som har haft anledning att ta del av informationen i fråga. Det kan vara de som arbetar med något, de som fötts in i en situation där det är omöjligt att inte lära sig något eller vad som helst. Berörda människor är folk som, av en anledning eller annan, blivit informerade och införstådda med någonting, och som därför kan agera på detta.

Sedan finns då alla andra. Vi som inte haft någon större anledning att lära oss något och inte heller kommer att ha det. Vi vars sociala omständigheter gjort att vi varken tvingats eller uppmanats att lära oss vissa saker. Det kan vara allt från hur en gör ost till det lokala politiska systemet i Ulan Bator till Barbies historia till Aristoteles etik till vad som helst - det finns massor och massor av saker som vi aldrig lärt oss och aldrig kommer att behöva lära oss. Det är inget dåligt, det är ingen brist; det är bara det att det finns så löjligt mycket att veta att det är omöjligt att veta allt.

I och med internets intåg i vår vardag - inte minst i vår sociala och gemensamma vardag - så har det blivit lättare för oss i den sista kategorin att ta till oss det som pågår i den andra. Det har blivit lättare för oss som utomstående och [o]intresserad allmänhet att ta del av samtida skeden, pågående processer och saker som är i görningen just nu. Vi behöver inte längre leta upp rätt tjänstemänniska (vilket det ibland kan vara svårt att veta vem som är) på rätt kontor (i rätt stad, i rätt byggnad) vid rätt tid (vanligtvis kontorstid, även om vissa platser har ytterst märkliga öppettider) och säga rätt saker (vilket ibland är lättare än annars att veta). I stället är det bara att snegla in på hemsidan och - Där Är Den. Informationen. Bara att ta för sig.

Politiker är en grupp berörda människor. Deras berörda område är den lokala och samtida politiken, och det finns en viss uppsättning saker de lär sig genom att vara och ha varit politiker. Så som, säg, hur lagar tillkommer, vilka de viktigaste lagarna för tillfället är, hur partidynamiken fungerar och sådana saker. Vissa politiker har lärt sig dem bättre än andra, men de flesta har någon slags koll.

Med internet som verktyg kan vi som inte är politiker - dvs den stora allmänheten - ta reda på vad politikerna gör. I detalj. Vi kan läsa deras motioner, granska deras argument och se vad de faktiskt håller på med. Vi kan, med andra ord, ta till oss information om politiken.

Now, politikerna kan reagera på två sätt på det här. De kan antingen reagera positivt, och tycka att det är hur bra som helst att folk får ta del av deras Goda Arbete för att Förbättra samhället, och stå för det de gör med raka ryggar och stolthet i sinnet. ELLER så kan de reagera negativt, och tycka att det är en aning besvärligt att folk kan ta reda på alla småsinta, egensinniga, ogenomtänkta och ibland rakt av usla saker de gör. De kan antingen se informationens spridning som en positiv möjlighet, eller som ett besvärligt problem.

Beroende på hur de ser på saken så kommer de att hantera den olika. Om de är positiva så kommer de att göra det lättare för informationen att ta sig från de berörda till oss allmänna människor. Om de är negativa så kommer de att med näbbar, klor och varje halvformulerat argument de kan komma på försöka göra det svårare för informationen att bli offentlig.

Som en förlängning av detta kan de antingen vara positivt eller negativt inställda till internet. Antingen underlätta eller försvåra för informationen att ta sig ut på nätet. Antingen är nätet full av god information, eller av dålig information.

Som ni säkert anar så är vi pirater - både inom och utanför piratpartiet - av det ena slaget. Det positiva. Nätet är en plats där vi lever våra liv, där information sprids, skapas och utbyts, - en positiv kraft i samhället. Även och särskilt om det ibland används för att kritisera oss. Vi närmast uppmanar till det. Kom med alla åsikter, alla synpunkter, all kritik! Vi kan bara bli bättre av att höra den.

Våra nuvarande riksdagspolitiker tycker inte samma sak. De kanske inte säger det rakt ut, men genom de lagar de stiftat på sistone så har de med all önskvärd tydlighet visat att de anser att internet är Dåligt. Det däringa internätet är ju, trots allt, fullt av brottslingar och terrorister, och alla som befinner sig där måste behandlas som sådana. -