Retorik inför valet 2: Ester och IPRED

(Inför valet 1 och 1.5.)

De av er som läst någon slags naturlinje vet att estrar kan göra många kul saker tillsammans. Typ polyester. Jag minns vagt att de nämndes lite snabbt på naturkunskapen, och sedan gick vi vidare till viktigare saker. Som litteraturhistoria.

Ester har sig en egen bok i bibeln. I gamla testamentet, till och med. Dess huvudtema är förhållandet mellan Gud och människan i allmänhet, och mellan Gud och judarna i synnerhet. Det som händer är i all korthet att en viss Haman övertygar den dåvarande monarken av Persien att döda alla judar i riket på en viss specifik dag. Konungens fru Ester, som råkar vara jude, övertygar därefter monarken att det vore lite småfail att låta denne Haman döda konungens hustru tillsammans med resten av judefolket. Och att det i stället är Haman och hens folk som ska dödas på denna specifika dag. Alla 75 000. Sagt och gjort så dödas Haman och judarnas fiender, and the lord did grin.

Now, gamla testamentet må ha varit ett under av proggresiv och pacifistisk återhållsamhet på sin tid,** men just Ester är ett exempel på hur saker och ting ibland kanske tas lite för långt, och att det faktiskt finns andra lösningar på saker och ting nuförtida. Att med statens makt i hand förklara krig mot en folkgrupp kanske inte riktigt är den mest optimala vägen att gå.

Ändå är det det som händer. Förvisso är inte målet med IPRED att övertyga den persiske konungen om att regelrätt folkmord åt det ena eller det andra hållet är det rätta, men parallellerna är ändå uppenbara: ett särintresse ber om att få ta del av statens våldsmonopol, och får det. Utan att vi har någon Ester som kan tala staten till rätta.

Ni förstår säkert vart jag är på väg. Om vi vill övertyga så många människor som möjligt om exakt varför just vårt parti, Piratpartiet, så gäller det att vi breddar våra ramar och förståelser. Det finns vissa människor där ute som är mer mottagliga för liknelser och argument från bibelen än från, säg, tanken om allas rätt till privatliv och integritet. Den bästa retoriken, den mest övertygande retoriken, är ju trots allt inte nödvändigtvis den som har Sanningen på sin sida, utan den som kan tala samma språk som sin mottagare. När vi väl etablerat vårt ethos och börjat samtala med folk kan de lite tyngre argumenten komma in i spel.

Två månader kvar nu, idag. Valkampanjen är i full gång, och alla indikatorer pekar uppåt. Snart händer det.

Let's förbereda oss bäst vi kan, aight?

(** Tanken om ett öga för ett öga var ett oerhört framsteg i tanken om att inte bruka övervåld. Om någon petade ut ett öga på den tiden var det naturliga steget att fullkomligt förinta den petande, tillsammans med dennes familj, hem och ära. Och hemstad, om och när möjligt. Att nöja sig med ett öga var lite, ah, futtigt. Men ohkay, om Gud säger det så...)