Piratpartiet är en anomali

Så här är det: piratrörelsen avskyr politik. Avskyr. Med hela sitt engagerade hjärta. Det finns ingenting som intresserar den mindre än komplicerade politiska förhandlingar mellan djupt ingrävda skyttegravskombattanter som ärvt sina strider från tidigare generationer. Det finns ingenting som gör den mindre uppspelt än de formella procedurer som utgör statens maskineri. Och det finns ingenting som gör den mer likgiltig än frågan om vilket parti den ska rösta på.

Därmed inte sagt att den inte är intresserad av politiska sakfrågor. Den mobiliserar kring dessa med blixtens hastighet, och om den verkligen blir engagerad i någonting så märks det. Omedelbart. Utan några som helst möjligheter till missförstånd.

Piratrörelsen är nämligen den generation av människor som är uppväxta med att saker självklart kan förändras. Att gamla lösningar byts ut när nya rullar in, att den senaste versionen befinner sig strax runt hörnet och att det bästa sättet att få någonting gjort är att remixa det själv. De som knackar kod, redigerar wikipediaartiklar eller på andra vis skapar det vi med sådan enkelhet kan ta del av nätledes - kodarna, bloggarna, musikerna, målarna, drömmarna och alla andra som inte behöver motiveras att trycka på "publish".

Den generation som är uppväxta med internet, och som i ärlighetens namn inte förstår tiden före det. Eller dess märkliga ruiner.

Piratrörelsen är inte intresserad av politik. Den är intresserad av att göra saker, dela med sig av dem och ge uttryck för sina spontana tankegångar. Den vill bygga, samarbeta och vidareutveckla. Den vill Wikipedia, Jamendo och Flickr.

Den är inte intresserad av politik, eftersom det den gör inte är politiskt. Det är naturligt, mänskligt. När en stöter på någonting vackert, intressant eller rörande, så är den naturliga impulsen att dela med sig av detta. Och när en skrivit, ritat eller skapat någonting, så är det en självklarhet att låta andra få ta del av detta. Det är inget politiskt statement - det är bara så saker alltid har varit, och det är så de lever sina liv. Creative Commons, Open Source, - det är inte undantagstillstånd, det är defaultläge.

Politik har inget med saken att göra. Faktum är att politik är ett avsteg från att göra allt det där en gör - det är svårt att sitta uppe hela natten och skapa kultur när en måste bry sig om någon tråkig motion till något parlament som ändå bara finns i en liten del av världen. Och världen är långt större än det lokala geografiska område en råkar bo i. Varför slösa tid på sådant när det ger mer att samarbeta på nästa konkreta projekt som kommer att ha effekt redan nästa vecka?

Det går fortare att förändra världen i praktiken än i teorin. Så det är det den gör. Varje dag, varje natt. Vid varje tillfälle den får.

Det som gör Piratpartiet så märkligt är att det inte representerar en ideologi. Det representerar en generation. Som ibland kallas en rörelse, eftersom det måste ha någon slags namn.

Egentligen är Piratpartiet direkt onödigt. De förändringar som kommer med internet och informationsunderskottets avskaffande är inte politiska, utan sociala och kulturella. De håller redan på att hända, och kommer inom loppet av någon generation eller två att helt omintetgöra den värld våra föräldrar inbillar sig att deras barn växte upp i. Piratpartiet behövs inte för detta - det enda som behövs är tidens gång.

Men det politiska är inte intresserat av detta. Det har gång på gång visat att det är direkt skräckslaget av den förlust av kontroll det innebär att människor blir sina egna skapare. Och den betraktar de spontana samarbeten som sker närhelst människor försöker lösa gemensamma problem - som potentiella grogrunder för terrorism. Vilket tar sig uttryck genom massövervakning, förlegad men förstärkt upphovsrättslagstiftning och tusen andra anakronismer som är helt främmande för den som inte är rädd för samtiden.

Det politiska är skräckslaget för den nya tiden. Och reagerar som alla andra skräckslagna institutioner, som känner att dess existens är hotat. Den hårda vägen.

Piratrörelsen är inte intresserad av lagar, begränsningar och annat som hindrar den från att göra sin grej. Knacka sin kod, skriva sina Wiki-artiklar eller vad som helst. Det politiska är däremot väldigt intresserat av att reglera, stänga inne och upprätthålla illusionen om att det är relevant. Och kommer att ta till vapen för att göra sig relevant, tills det försvinner efter ett redan på förhand avgjort krig mot befolkningen. Så som kriget mot terrorismen, som inte ens hymlar med att den betraktar alla som potentiella brottslingar tills motsatsen är bevisad. Och begravd tillsammans med medborgarskapet.

Piratrörelsen vill förändra världen. Det är också det den gör. Och Piratpartiets roll är att underlätta den övergång mellan den gamla och den förändrade världen som komma skall, innan denna övergång gör sig själv påtvingad genom att helt enkelt vara status quo. Genom att helt enkelt bara ha hänt.

Det är inte Piratpartiet som förändrar världen. Det är världen som förändras. Helt på egen hand.

Genom att folk helt enkelt är sig själva.