Ekofascism och sund anti-totalitarism

Jag diggar reaktionerna på den här artikeln. Dels för att de bekräftar tesen i mitt förra inlägg, men mest för att de flesta av dem hotar att spontansjälvantända min stackars skärm genom ren patosargumentation. Sällan har så många blivit så arga så fort över någonting så, well, överdrivet.

Förutom då vid valfri fotbollsmatch i herrallsvenskan, förstås.

Hursomhelst. Om vi skalar bort glappet mellan vad DN säger och vad kommunen säger [pdf, bäva] så verkar det rätt vettigt. Det kommunen säger är i princip "ey, låt oss testa att för första gången på hundra år bygga en stadsdel som INTE är specialanpassad efter bilarnas särskilda behov".

Jag gillar detta av fyra anledningar. Den första har att göra med att literpriset för bensin kommer att öka radikalt det närmaste decennierna, och alla stadsplaner som aspirerar på att vara långsiktiga bör ta med detta realekonomiska faktum i beräkningarna. När mackarna börjar sätta en fyra framför de där tre andra siffrorna så blir det förmodligen inte lika många som använder de däringa bilarna i alla fall, och då är det fenomenalt obra att bo i ett område vars huvudklient är just bilen.

Det andra är att bostadsområden vars arkitekturella mål är att utgöra religiöst planerade farvägar för bilismens framfart oftast är direkt förfärliga att bo i. Villamattor är paradexempel på detta - områden som är funktionellt separerade från allt annat en gör i livet, och vars enda förbindelse med resten av världen sker via bilen. Vilket då innebär att området som sådant är fantabulöst tomt på exakt allt som gör det till ett dynamiskt och livligt urbant område - vilket också är anledningen till att det fungerar hur bra som helst att släppa ner dylika områden så långt ut på landet att till och med bilister undrar varför de ligger så långt bort.

Den tredje anledningen är att vi subventionerar bilismen med så pass mycket pengar i termer av vägbyggen, vägunderhållning och andra infrastrukturella satsningar på just bilismen som institution att det vore en direkt besparing att börja göra någonting annat än massmobilisera. En direkt kostnad sker i termer av utrymme - själva essensen av en parkeringsplats ligger ju i att ingenting står i vägen för den parkerande bilens förmåga att placera sig just där, just då. Vilket då i väldigt konkreta former innebär att det INTE byggs exempelvis hyresrätter just där och då. Vilket, så här i bostadsbristens kroniska tidevarv, är ren galenskap.

Den fjärde anledningen är att jag anser att bilar är till för handikappade personer som inte kan ta sig fram i världen på annat sätt. I all korthet.

Vissa skulle kalla detta oresonligt bilhat. Jag tycker snarare att det är ett högst resonligt och väl motiverat bilhat, som - om vi skippar den fjärde anledningen - är väl etablerad inom kulturgeografi och stadsplanering under namnet nyurbanism.

De upprörda utbrotten över DN-artikeln känns en smula overkill, dock. Särskilt de som börjar vråla totalitarism utan att ens göra sig besväret att läsa de offentligt tillgängliga dokumenten i fråga. Och än mer om vi jämför med de verkligt totalitaristiska momenten inom svensk statsförvaltning så som FRA, Ipred och terrorbekämpningen, som faktiskt bara blir MER totalitära ju mer en läser de offentligt tillgängliga dokumenten i fråga. Att DN vinklar sitt reportage en smula är bara dålig sensationsjournalistik; att statsmakten vinklar sina maktanspråk med motiveringen att den som inte har någonting att dölja inte heller har något att frukta, däremot, är mer totalitarism än vad en någonsin behöver för att dödförklara den reellt existerande demokratin.

Låt oss spara vår ilska till sådana frågor som faktiskt behöver den. Det duger inte att gå omkring och spontansjälvantända för minsta lilla - för vad skulle väl de där grannarna vi inte ens känner säga?

Och, ärligt talat - vilken glädje har vi av att bo i ett samhälle där en hemlös bil bevisligen värderas högre än en hemlös människa?