Ibland undrar jag om det här med nyhetsvärde. Ni vet - den mystiska faktor x som avgör huruvida någonting är värt att skriva om i tidningen eller ej. Det klassiska exemplet på vad som kännetecknar nyhetsvärde brukar vara hunden och brevbäraren. Att hunden biter brevbäraren har inget nyhetsvärde, men att brevbäraren biter hunden (och månne steker den över öppen eld griljerad i synnerligen produktplacerad grillsås) har desto mer sådant.
Alldeles nyss skrev SvD om vårt ömma medlemsmöte som vi i Piratpartiet hade för någon vecka sedan. Vilket är intressant i sig själv, eftersom det bevisligen gått ett par dagar sedan mötet i fråga. Det är också intressant eftersom det mesta som skrivs är citat från sådant som redan står att finna på nätet.
Det hela får en att ställa sig frågan - hur ser nyhetsvärderingen ut i det här fallet?
Vi har ju förstås hela "interna bråk"-vinkeln, men den dör lite på att det hela är mer eller mindre ancient history nu. En vecka är LÅNG tid i nyhetsvärlden, och ännu längre här på internet.
Vi har förstås också "allmänheten måste veta"-perspektivet, men det dör även den på att allmänheten redan vetat i över en vecka. Inte minst för att vi några timmar efter mötets ajournerande publicerade ett pressmeddelande som förklarade precis vad som var i görningen. Allmänheten vet redan, och om de inte vet så ligger det fortfarande överst på piratpartiet.se.
Vilket då innebär att någonting annat än ren och krass nyhetsvärdering ligger i grunden för detta. Exakt vad vill jag inte spekulera i, men jag vill däremot fundera kring detta med nyhetsvärde och journalistik i en tid där internet faktiskt finns.
SvD gjorde konststycket att göra sig en nyhet av någonting som dels inte är nytt och som än mer inte var svårtillgängligt för folk. I termer av nyhetsvärde så kunde de lika gärna skrivit om vädret - vädret är sällan en nyhet när det väl inletts, och det är ytterst få som inte har tillgång till snabba uppdateringar om väderläget via det faktum att de kan titta ur genom fönstret.
Detta fungerar i dagsläget eftersom oroväckande många inte riktigt har greppat att internet är fantabulöst stort och precis lika vardagligt än. En behöver inte vänta på att SvD, DN eller någon annan nyhetsdrake gör sig besväret att nyhetsvärdera saker och ting - en kan i stället bege sig ut i det stora googlebara och leta upp sina egna nyheter. Eller - om trenden med att rapportera från vad som händer på diverse hemsidor fortsätter - skapa dem.
Det säger sig självt att detta kommer att förändras framöver, och att journalistiken kommer att behöva förändras med detta. Det duger liksom inte att komma med en rapport om att x hänt på sida a - inte ens om grillsåsen faktiskt ÄR produktplacerad.
I stället kommer journalistiken att behöva fokusera mer på analys, fördjupning och bakgrund. Inte bara för att folk redan vet, utan även för att deras källor är så pass mycket bättre. Vi behöver inte ännu en papegoja som återigen upprepar vad som redan sagts - om det enda en har att komma med är en återpublicerad TT-notis så vore det nästan bättre om en inte sade någonting alls.
En skulle nästan kunna vara fräck och påstå att den gamla tidens journalistiska skrivande återuppstår så här i ljuset av den nya tidens obarmhärtiga informationsklimat.
Välkommen tillbaka, gamle vän.
Uppsamlings-heat: Rekommenderade texter och videos
-
Några av mina aktuella texter i Bulletin:
*• Det byråkratiska maskineriet måste oljas med frihet »*
*• ”Om du vill ha en ryss’ uppmärksamhet måste du slå...
4 days ago
"Det finns ingan nyheter. Det är vi som bestämmer vad som ska vara nyheter"
ReplyDeleteInte ordagrant så, men något med den innebörden yttrade redaktören för en morgontidning till mig en gång.
Jag tycker att det på ett väldigt träffande sätt fångar attityden hos en klassisk nyhetsredaktör som lever i en värld med papperstidningar och informationsmonopol.
Just det sättet att förhålla sig till nyheter är något som fått mig att dissa gammelmedierna. Deras nyheter är mycket ofta flera dagar gamla och om jag är det minsta intresserad av ämnet har jag redan tagit del av dem.
Detta är naturligtvis också förklaringen till att allt fler unga helt struntar i att prenumerera på en morgontidning. Informationen de publicerar saknar helt nyhetsvärde och i övrigt har de mycket lite att tillföra.
Det är rätt många år sedan jag reagerade på att varenda gång det kom en tidningsartikel om ett av mina specialområden, så var den ofrånkomligen fylld med faktafel och rena missförstånd. Det var inte ovanligt med tre - fyra fel i samma stycke.
ReplyDeleteFrågan jag ställde mig var, "Är det lika illa inom alla andra ämnesområden?".
Med tanke på en del roliga tidningsklipp, á'la "500 liter livsfarlig natriumklorid rann ut!!!", som fanns med i min kemibok på gymnasiet är i alla fall jag rätt säker på att så är fallet.
Så trots att jag är arg på media som sådant som prioriterar idol och robinson som nyheter framför de rättsövergrepp som utförs av våra myndigheter, så kanske det trots allt är bättre om tidningarna koncentrerar sig på dokusåpor och lämnar nyhetsrapporteringen åt insatta ämnesbloggare.
Och tack för länkkärleken ;-)
Det har inte stått i etablerad media - alltså är det nytt.
ReplyDeleteDet stämmer med en etablerad historia (se de länkade artiklarna längst ner i svd-artikeln) alltså har andra redan bedömt att historien har nyhetsvärde, och då har den nyhetsvärde.
Bedömningen om nyhetsvärde vilar alltså helt på vad andra etablerade medier skrivit.