Thursday, July 9, 2009

Du är mäktig

Den som känner sig manad att förändra samhället har en långt mycket lättare uppgift framför sig om hen förstår det. Det går förvisso att göra utan att riktigt veta exakt vad en gör, men den förändring som uppstår blir oftare än inte av ett så pass oväntat slag att den närmast framstår som en ny faktor i sammanhanget, snarare än som en konsekvens av det egna görandet. Det blir ett omotiverat stort gap mellan vad en tror sig åstadkomma och vad en faktiskt åstadkommer, och det blir lite småjobbigt i längden.

Now, en av de viktigare faktorerna där ute i det vilda - ni vet, utanför elfenbenstornet - är makt. Inte politisk makt, men väl vardaglig makt. Den som händer och finns i sammanhang som av de allra flesta skulle kalla för normala.

Grejen med makt är att det inte är någonting som folk har eller inte har. Makt är inte som ett par kläder, som först bärs av en person som blir mäktig av att bära dem, och som sedan ger bort dem till någon annan som blir precis lika mäktig av att bära dem. Makt är inte ett ting, en ägodel; den finns inte i sig själv, objektivt. Den finns enbart och endast när två eller fler människor är på samma plats. En ensam människa är maktlös, även om hen så är president, ty makt är varken ett ting eller en titel, utan en relation.

Med detta menar jag att makt finns överallt där det finns människor, i plural. Så fort två människor finns på samma plats så relaterar de till varandra på något sätt, och så fort de relaterar så uppstår ett maktförhållande. Det finns ingenting sådant som ett maktlöst förhållande. Det den ene gör påverkar vad den andra gör, och omvänt. Men denna makt att påverka finns enbart och endast i relationen mellan dessa två - eller tre, eller fler. Det går inte att vara mäktig rent allmänt; det går bara att vara mäktig i andras medvetanden och närvaro.

För att sammanfatta en lång och komplicerad diskussion om det hela så kan det sägas att det som inte påverkar en inte har någon makt över en. Det som inte kan påkalla ens uppmärksamhet är, på alla sätt och vis, maktlöst. Detta är viktigt för oss som vill sparka på och förändra samhället, i och med att det i så mångt och mycket bygger på att etablerade maktstrukturer observeras och tas för givet. Den makt som finns och agerar i vår vardag finns och agerar eftersom vi utgår från att den gör detta, och att den kommer att göra detta konsekvent även framöver. Den tar en plats i vårt medvetande, och utifrån denna plats får den sin makt.

Now, om en skulle få för sig att helt plösligt börja ignorera de till synes etablerade maktstrukturerna och göra någonting annat än det som föreskrivs, så kommer de som vill bevara dessa maktstrukturer att reagera. Vissa kommer till och med att reagera både kraftigt och högljutt, och försöka göra sig svåra att ignorera. Med alla till buds stående medel kommer de att försöka göra en uppmärksam på att en gör fel, och ju grövre ens ignorerande av maktens påbud är desto grövre kommer dess försök att påkalla ens uppmärksamhet att bli.

Det en gör när en ignorerar maktstrukturens normer och konventioner är att en framgångsrikt brukar sin egen makt, och det de konservativa gör när de försöker påpeka att en gör fel är att misslyckas med att komma ifrån sin egen maktlöshet över dig. DU ÄR MÄKTIG. När du utövar din makt - din förmåga att påverka, din förmåga att göra vad DU vill vad de än säger - så säger du aktivt Nej! till de som försöker säga åt dig att göra annorlunda. Och ju högre de säger åt dig att göra annorlunda, desto mäktigare är du, i och med att du kan få dem att göra saker utan att de för den skull kan få dig att göra saker.

Deras (och jag använder ordet i en ytterst generell mening, från 'grannungarnas' till FN:s, med alla nivåer därimellan) makt finns bara så länge du reagerar på deras försök att utöva den. Om och när du bestämmer dig för att fullständigt skita i vad de gör och säger så har du enligt konstens alla regler gjort dem maktlösa, och dig själv till herre på din egen täppa.

Det är av den här anledningen det blir ett så stort rabalder så fort någon gör någonting förbjudet. Det beror inte på att någon har brutit Guds Heliga Påbud och därmed hotar att rubba den kosmiska ordningen med världens undergång som följd (även om det oroväckande ofta används som ursäkt för att förbjuda saker). Anledningen till att det blir så stort rabalder är dels för att påkalla din uppmärksamhet, men än mer för att få bort uppmärksamheten från det faktum att de blev totalt maktlösa sekunden du slutade bry dig om dem. Ju högre ramaskri, desto större maktlöshet.

Du är mäktig. Du kan få även de mest maktfullkomliga att darra in i märgen genom att i ett slag göra dem maktlösa.

Använd denna makt väl. Och ansvarsfullt. Och, framför allt, magnifikt.

Flattr this

No comments:

Post a Comment

Post a Comment