Friday, August 10, 2012

Obekväma arbetstider

Hej moderater! Hej socialdemokrater!

Låt oss göra ett kortare tankeexperiment. Ett "tänk om".

Tänk om det är strukturellt omöjligt att återfå full sysselsättning. Tänk om det var en period i den ekonomiska historien som nu är över, och vi nu håller på att gå in i nästa period. Tänk om det inte finns så mycket vi kan göra politiskt när det gäller arbetsmarknaden, och vi helt enkelt måste acceptera att en viss procent av den arbetsföra befolkningen inte kommer att ha ett arbete.

Tänk om jobben inte kommer tillbaka. Och det inte finns någonting vi kan göra åt detta.

Vad gör vi då?

Flattr this

13 comments:

  1. Du tänker fel, vilket alla som har gjort lumpen borde inse. Det är ALLTID möjligt att sysselsätta folk. Finns inget annan att göra så låter man manskapet först gräva gropar, och sedan fylla igen dem igen. Upprepa efter behov tills alla är fullt sysselsatta. Det fungerar ungefär som dagens arbetsmarknadsåtgärder.

    Frågan som bör ställas är om det är ÖNSKVÄRT eller NÖDVÄNDIGT med full sysselsättning?

    Politiker kommer nog alltid att svara "ja" på den frågan eftersom de får mer makt ju fler som jobbar med det system vi har (mer jobb -> mer skatt -> mer pengar för politiker att styra över).

    Många andra vill också se full sysselsättning, men av helt andra skäl. De tänker: "Om jag måste jobba, då skall fan alla andra också." eller "Jag vill fan inte jobba för att försörja en massa dagdrivare."

    ReplyDelete
    Replies
    1. Jag har svårt att se framför mig att vare sig moderater eller sossar förespråkar obligatorisk lump för alla, alltid.

      Fast å andra sidan. En vet ju aldrig. Märkligare saker har hänt.

      Delete
    2. Jag vet inte vad det beror på, men det år som jag tillbringade i lumpen var förvånansvärt fritt från omotiverad sysselsättning.

      Den innehöll förvisso en del gropgrävande (även om det inte var omåttligt mycket sådan) och en förskräcklig massa in- och utrullning av tunga elkablar och lätta telekablar. Men det handlade ju om övning som var möjlig att motivera.

      Den stora ojämlikheten mellan arbetslösa och arbetsinnehavare är däremot lite svårare att motivera. För båda parter.

      I synnerhet för dem som inser att de en dag själva kan vara i de arbetslösas situation.

      Så då är frågan hur vi ska motivera denna ojämlika arbetsbelastning.

      Svaret är nog inte så svårfångat. Men tråkigt nog är det ingen som vågar stå för att syftet med ojämlikheten är att trycka ned lönerna.

      Delete
    3. Jag skulle snare säga att lösning är enklare än så och fattar inte varför ingen skrivit det än. Sänk den normala arbetsveckan så man får ha fler person som jobbar i skift för att komma upp i samma arbetskapacitet.

      Delete
    4. @Sargoth: Låt mig ta ett exempel. USA mar strikta lagar som gör att många människor döms till långa fängelsestraff. Det skapar ett stort antal jobb som fängelsevakter. På detta sätt får man bort både de fängslade och vakterna från arbetslöshetsstatistiken, och åtminstone vakterna får en ekonomisk försörjning från staten.

      Jag påstår inte att det här är en medveten strategi, även om andra säkert gör det. Det är dock i princip samma sak som att gräva en grop och sedan fylla igen den. Det finns fler exempel, du kan säkert komma på några själv om du tänker efter.

      Grundproblemet är att det är fördelaktigt för makthavare att folket i princip jobbar ihjäl sig eftersom det ökar deras makt. Om makthavarnas bästa inte är folkets bästa, då är resultatet ganska förutsägbart.

      @Simon: I det här fallet är det inte så enkelt att 1+1=2; det är snarare 1,2 på grund av olika skäl. Varför tror du att många arbetsgivare hellre låter de anställda jobba övertid än anställer fler?

      Det är dessutom så att det i vissa branscher helt enkelt finns för få kvalificerade arbetare som det är, och det är inte troligt att resten av befolkningen på något magiskt sätt skulle utbildas bara för att man sänker arbetstiden för de som gör jobbet idag.

      Missförstå mig inte; det är en fin utopi att människor är så jämlika att de fungerar som legoklossar som går att byta ut vid behov. Det kanske till och med är något att sträva efter. Det är dock inget som fungerar i praktiken.

      Delete
  2. En föredömligt kort bloggpost!

    Till och med jag orkade läsa igenom den!

    ;-D

    ReplyDelete
    Replies
    1. Hmm. Månne är det dags för ett inlägg på temat "så läser du okynnesfort"? ;)

      Delete
  3. "och vi helt enkelt måste acceptera att en viss procent av den arbetsföra befolkningen inte kommer att ha ett arbete."

    Hela våran ekonomi bygger på att ALLA inte ska jobba, jag har för mig att 3% var den optimala arbetslösheten enligt någon professor.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Nairu är vår vän. Den korta beskrivningen är att arbetslöshet och inflation hör ihop, och det finns en procentsats för arbetslöshet där inflationen inte är allt för besvärlig. Den exakta siffran varierar - om du vill ha ett fast jobb inom ekonomivärden så är det en populär sport att räkna ut Nairu från år till år.

      Dock. Idealsiffran tenderar att ligga närmare 3 än 30 procent. Det finns arbetslöshet, och så finns det arbetslöshet.

      Delete
  4. Rent generellt så är det så att ju högre inflation man har i landet desto mindre arbetslöshet har man - givet att inflationen inte är så hög att den är skadlig för landet. Så att höja inflationen minskar arbetslösheten enlig traditionell nationalekonomi.


    http://sv.wikipedia.org/wiki/Phillipskurvan

    Så problemet går alltid att lösa.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Att minska arbetslösheten tenderar att höja KPI (då KPI mäts på priser som till stor del sätts i relation till löner, till skillnad från inflation i tillgångar som inte mäts som snarast är relaterade till penningmängd). Att sambandet fungerar åt andra hållet är däremot tveksamt, framförallt på lokal nivå men sannolikt även på global nivå.

      De senaste decenniernas massiva penningexpansion har framförallt lett till arbetstillfällen i låglöneländer, och även de har nu börjat ersättas av robotar. I väst har det lett till massiva kreditbubblor och en ohejdad tillgångsinflation, en situation där vi nu nått vägs ände då skuldbördan är ohanterligt stor och kreditvärdigheten tveksam.

      Det finns inget som indikerar att ytterligare expansion av kredit eller penningbas skulle resultera i kapitalflöden till (allt färre) arbetsintensiva områden. Snarare har de senaste årens försök lett till jakt på värdebevarande investeringsobjekt så fort valutornas värdebevarande kvaliteter ifrågasätts.

      Problemet med traditionell nationalekonomi är att den är traditionell. Det är däremot inte verkligheten.

      Delete
  5. Så länge man håller sig till "arbetslinjen" tror jag du har rätt. Arbetslösheten i Europa har stigit sedan 70-talet när man i stort sett upphörde använda produktivitetsökningar till att sänka arbetstiden. Så det kanske är dags att börja dela på jobben?

    ReplyDelete
  6. Fascinerande är att medan vi har rekordhög arbetslöshet, så har vi samtidigt rekordmycket övertidsarbete för de som har jobb...

    Kanske ett övertidstak på 5% per vecka skulle göra skillnad.

    Ett avskaffande av det ekonomiska systemet skulle vara önskvärt, där staten garanterar de grundläggande behoven i form av mat och husrum till alla och de som frivilligt arbetar för att säkra samhället får en högre levnadsstandard än den som väljer att inte arbeta. Där de skitigasta, tyngsta och farligaste arbetena genererar den högsta standarden.

    Tyvärr så fungerar ju dock liknande utopier aldrig i praktiken... :(

    ReplyDelete