Saturday, August 25, 2012

När vägarbetaren säger: Kommer du hit ofta?

Tänk dig att du går genom stan utan egentlig anledning, bara för att rensa tankarna. Allting ser ut som det brukar, och ingenting verkar vara annorlunda från alla tidigare gånger du gått genom stan. Till och med vädret verkar vara ovanligt vanligt, på något vis.

Plötsligt händer något. Eller, rättare, någonting har hänt. Någon har satt upp en spärr på en av gatorna, och kräver att alla - fotgängare, cyklister, bilister och ganska precis alla andra också - ska betala en avgift för att passera. Inga undantag. Den som inte betalar får inte passera, punkt.

Till en början blir du en smula fundersam, men ingen annan verkar tycka att det är märkligt. Du betraktar hur många betalande passerare passerar, och en aura av vardag vilar över skeendet. En tanke att det kanske är ett inträde till ett festivalområde eller liknande tänks, och du gör ett experiment i att följa strömmen. Vad kan tänkas finnas på andra sidan avspärrningen?

Ingenting särskilt.

Du fortsätter gå ett tag till, fundersam, och efter ett tag upptäcker du att vägen spärras av igen, på ett mycket liknande sätt. Men av ett annat företag. Vilket är märkligt av två anledningar. Dels har du inte sett någonting de senaste minutrarna som skulle motivera avspärrningen, och dels så är det ytterst förvirrande att två olika företag skulle spärra av samma gata. Vad är i görningen?

Mod händer. Du frågar en av avspärrarna.

Svaret är att olika företag satt upp vägspärrar på strategiska ställen för att tjäna pengar på trafiken mellan olika områden. En nyligen genomförd reform har öppnat denna helt nya marknad, och den princip som gäller är först till kvarn. Tydligen var det inte så många som kände till detta, eftersom avspärraren fått frågan ganska ofta den dagen, men en snabb hänvisning till lagar och förordningar bekräftar att allt är som det sägs vara.

Avspärraren  låter sedan hälsa att det går att prenumerera på att bli genomsläppt. Ifall du planerar att använda den här vägen ofta.

Låter det här som en otrolig historia?

Det beror på att du levt med vägneutralitet hela ditt liv. Att kunna gå, åka eller cykla från plats a till plats b utan att behöva betala tullavgift till diverse lokala aktörer var n:te kilometer är någonting vi tar för givet, och de vägtullar som faktiskt finns är högst kontroversiella affärer som utan vidare kan kallas undantagsfall. De enda kostnader de flesta av oss funderar över vägledes är bensinkostnader och eventuella inköp som råkar ske under vägandets gång.

Jag tror de flesta av er har sett tavlan Grindslanten. Själva namnet antyder någonting som vi sällan tänker på - att det med jämna mellanrum fanns grindar som öppnades av slantar. Det är inte ett främmande inslag i svensk historia, och det är först med det allt mer centralplanerade infrastrukturbyggandet som vägneutraliteten blivit en de facto standard.

Jag tror de flesta av er är ganska tacksamma över detta.

Anledningen till att du läser det här är dock inte historisk. Den är tyvärr desto mer samtida. Du ser, utvecklingen håller på att gå bakåt på neutralitetsområdet. Inte på de fysiska vägarna, men däremot på de digitala. Det finns ingen brist på privata aktörer som ser fram emot att stycka upp internet i olika vägstumpar och sedan ta betalt för att ge folk tillgång till dessa.

Vill du ha YouTube, Facebook, Wordpress och allt det där andra som du använder till vardags? Kostar extra. Vänligen ställ dig i kön till insläppet där borta. Om du vill så kan du även prenumerera på dessa saker. Ifall du planerar att använda dem ofta.

Det finns en anledning till att folk gillar vägneutralitet. Det är samma anledning som att folk gillar nätneutralitet. När de väl får reda på att det finns.

Flattr this

16 comments:

  1. Bra pedagogiskt exempel på konsekvenserna av konstgjord brist!

    Gamla företag och även vissa nya entreprenörer verkar vara allt mer inriktade på att skapa brist där den inte funnits, och öka bristen ännu mer där den redan finns. Precis som inte brist var ett tillräckligt stort problem ändå.

    Ändå är ju den sunda ekonomins uppgift att minska bristen. Det sker genom en marknad med riktigt konkurrens, där aktörerna tävlar om att ge kunderna produkter/tjänster med allt bättre egenskaper till allt lägre priser.

    Idealet måste vara motsatsen till brist - överflöd. Helst att alla har allt. Det kopimistiska axiomet.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Vi kan alla se fördelarna med överflödssamhället i aktion när vi använder vägarna. De digitala såväl som de fysiska.

      Delete
  2. Grindslanten är ett konstigt exempel då det inte alls handlade om en vägtull - grindslant var en dricks till barn som öppnade grinden åt en vagn som ville passera, så man själv slapp hoppa ner, öppna och stänga själv. Ville man inte betala - eller det bara inte fanns några barn där just då - så fick man ändå passera, bara göra jobbet själv. Grindarna stoppade inte trafik, de stoppade djur.

    Och ja det finns väl aktörer som drömmer om att ta extra betalt för det ena eller det andra men det är svårt att se hur de skulle lyckas med det så länge man kan välja ett annat alternativ.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Det är också en tavla som hänger på min vägg, rent fysiskt. Vi får alla vår inspiration från de mest oväntade av ställen. ;)

      Delete
  3. Även vägarna håller på väg att gå tillbaka - I Spanien och Frankrike ex kostar det numera pengar att åka på motorvägarna. Men bra exempel i övrigt! :)

    ReplyDelete
  4. Ja, och det kostar att köra över Öresundsbron. Mycket rimligt tycker jag. Mycket rimligare än att jag, som inte har bil och som inte bor i Malmö skall tvingas till att betale hela kostnaden via skatten.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Vilken kostnad? Bron är redan byggd, och alla eventuella stora kostnader är redan dragna från dina skattepengar. Det är så byggkostnader fungerar, trots allt.

      Delete
    2. Fast Öresundsbron är ju (tydligen) inte skattefinansierad, därav avgifterna...

      http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96resundsf%C3%B6rbindelsen#Historia

      Delete
    3. Säkert?

      Jag borde sluta uttala mig om specifika fall, och bara hålla mig i abstrakta kontexter där jag aldrig kan ha fel om jag bara håller mig till premisserna. Per definition. ;)

      Delete
  5. @Jan: Men de var gratis tidigare är min poäng.

    Vägar som varit avgiftsfria i årtionden har nu köpts upp av företag och belagts med tullskatt, helt enkelt för att staten behöver pengar...

    ReplyDelete
  6. Varför ska jag lägga pengar på vägar i norrland när jag inte gillar norrland?! Varför ska nån annan än jag få bidrag av staten när jag inte vill det?!! Varför ska vi ha domstolar när jag inte ens begår nåt brott?!!!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Därför att distribuerade ansträngningar i saker en enskild individ ger blanka tusan i ingår i själva grejen med att ha en stat. Det enda sättet att komma ifrån detta är att avskaffa staten som sådan.

      Kötta. ;)

      Delete
  7. Vissa libertarianer anser på fullt allvar alla vägar och även trottoarer borde vara privatiserade. Då kunde ju alla äga en meter trottoar t.ex. och ha en bom på varje sida, som bara öppnas vid iläggande av mynt. Men eftersom även pengarna skulle vara privatiserade (inga statliga valutor alltså), så skulle det förstås bli vissa problem med standardiseringen av myntautomater o.dyl.

    Nåväl, lite besvär får man väl ta för att skapa en ideal värld. Man får väl idka byteshandel med reala varor. Ett ägg mot passerande av privat trottoarbit? Lämpligen kan ju då fattiga barn jobba som bomvakter, eftersom även skolan är helt privatiserad, och fattiga barn äga ej tillträde till den.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Betalkort är 100 % privatiserade men ändå har jag ingen problem att använda mitt kort från Jyske bank i svenska ICA.

      Delete
    2. Betalkort är 100 % privatiserade men ändå har jag ingen problem att använda mitt kort från Jyske bank i svenska ICA.

      Delete
    3. Men både den danska och svenska valutan är dock fortfarande gammelstatliga, och inte ens euro.

      Delete