Thursday, February 26, 2009

Outlook good

Saker är i görningen. Kronprinsessan ska gifta sig i enlighet med grundlagens alla regler. IPRED klubbades igenom i strid mot de flesta av samma regler. Rättegången segar vidare. Det finns inte direkt någon brist på saker att skriva om. I alla fall inte saker som ligger i tiden.

Jag har en tendens att vara ur fas i tiden, dock. Om en timme - klockan 01.00 - öppnar min replokal, och jag ska börja slutrepetera morgondagens roll. Med mig kommer jag att ha mina trogna repetitionspartners Torktumlaren, Torkskåpet och Tvättmaskinen. Jo - vi har dygnetruntaccess till vår tvättstuga, och genom att kombinera tvätt och talövning så slår jag två nödvändigheter med en dygd. Dessutom så tvingas jag tala högre för att överrösta alla maskinationer, vilket är bra, eftersom jag har en tendens att vara, ah, en aning tystlåten. Ännu mer dessutom så ligger tvättstugen i ett eget hus, vilket gör att jag kan tala hur högt som helst utan att någon bryr sig. - I tvättstugen kan ingen höra dig tala fel.

Morgondagens roll är en riktigt ärkekristen någon, en person som ingen vettig människa kan tycka om, egentligen. De av er som läst Webers Den protestantiska etiken och kapitalismens anda vet precis vilken slags ärkekristen personlighet jag talar om, och förstår vidden av hur ytterst jobbig denna människotyp är.

Om ni mot förmodan inte har läst Weber, så går resonemanget i all korthet ut på att vissa delar av protestantismen tror att Gud belönar de rättrogna med materiell framgång, och att den som arbetar hårt och flitigt också kommer att belönas med Guds kärlek. Den som är rik är alltså god i Guds ögon, och ju rikare en är desto kärare är en. Det finns (förvisso) ett antal nyanser och aspekter och detaljer av det här som jag springer förbi, men detta är Essensen. Detta är min roll för morgondagen.

Sålunda kommer jag, min konfirmandbibel och min gråa kostym att komma till skott. Jag kommer att stå inför gruppen och med väl inövat självförtroende proklamera att Gud älskar mig, och att jag tror på Henom nästan lika mycket som Hen tror på Mig. Med Bibelen i högsta hugg.

Det blir kul.

Jag är inte helt i fas med tiden. Men det gör inte så mycket. Inte i dessa tider.

Outlook good.

6 comments:

  1. Jovars, folk tyckte inte jag var tråkig i alla fall. Och det är det som betyder något, i slutändan.

    Jag har mig själv inspelad i mp4-format någonstans, men är lite smårädd för att kolla på det. Jag har ännu inte helt vant mig vid ljudet av min egen röst...

    ReplyDelete
  2. ...

    omg, jag insåg precis att jag har vant mig min egen röst. Det betyder inte att jag gillar den, men när jag spelade upp mig själv kunde jag i alla fall koncentrera mig på vad jag måste göra bättre =)

    ReplyDelete
  3. Jag tog just mod till mig och tittade igenom filmen om mig. DAMN vad jag är irriterande och har en jobbig röst. Egentligen.

    Men kameravana har jag i alla fall. Tittade inte in i kameran en enda gång.

    Minus och plus. Plus och minus. Nu är det bara att öva, träna och repetera...

    ReplyDelete
  4. -hundra år senare-
    "DAMN vad jag är irriterande och har en jobbig röst. Egentligen."
    Nej du, det där stämmer inte.

    ReplyDelete