Thursday, February 19, 2009

I fas med samtiden

Hanna - alla i bloggosfären känner varandra på förstanamnsbasis - skriver att TPB-målet ligger oerhört rätt i tiden i relation till hens studiesituation. Jag kan inte annat än att tänka att det ligger rätt i tiden även för mig. Jag läser förvisso inte juridik, men - ändå.

En annan sak jag inte läser, eftersom det ironiskt nog blev inställt, är minikursen Mediekultur och konvergens (4p), som skulle handla om hur nya medier samverkar och påverkar i denna nya tid. De av er som hållit ett halvt korpöga öppet de senaste dagarna har märkt att det hänt en hel del när det gäller nya medier och deras samverkande påverkan på saker och ting.

Någonting jag faktiskt läser, och som i allra högsta grad är relevant i all aktivitet kring målet, är retorik. Dels hör retoriken, av hävd, hemma i det juridiska, och dels så sker väldigt mycket retorik kring det som pågår. Roswells insats i rättegången hittills tjänar som ett ytterst konkret exempel på att det som står i samtliga mina fyra kursböcker faktiskt stämmer: det gäller att förbereda sig i tid, öva, träna, repetera, gå igenom materialet, öva, sortera bort det oviktiga och oväsentliga, vara kort och koncis i framställningen, öva, undvika att tråka ut publiken, börja förbereda sig i tid samt öva. Vi har nu ett ytterst pedagogiskt motsatsexempel att peka på - en god retoriker gör inte så här.

Ett par goda retoriker är däremot Rick och Christian. Jag vet inte om de läst ämnet i fråga, men de lyckas i alla fall få till det när de uttrycker sig. Till skillnad från, - tja. Ni vet ju vem.

Ett annat ämne som ligger oerhört rätt i tiden är konstvetenskapen, som sparkar igång på måndag. Det går inte att komma ifrån att det finns vissa konstnärliga aspekter av och kring rättegången, inte minst teatrala och televisionära. Ibland tycks det mig som att hela den gemenskap som bildats kring och på grund av denna är ett konstverk i sig självt, någonting att ta tillvara på och njuta av, precis som en soluppgång eller en vacker tavla. Vår tid är, som de säger, nu.

Ett tredje ämne som också passar sig i tiden (som förvisso inte sparkar igång förrän om fem veckor för min del, men jag har tjuvstartat lite) är sociologi. Religionssociologi, för att vara exakt. Durkheim skriver om de känslor, ritualer och magnifika gnistor som Dreyfusaffären frammanade på sin tid, och det är svårt att inte se paralleller när en läser hens ord. Religion är inte primärt ett dyrkande av ett Högre Väsen, utan ett dyrkande av den kollektiva kraft som människor i samverkan uppvisar. -

Jag är optimistisk. Jag känner mig i fas. Jag blickar ut över framtiden i trygg förvissning om att den kommer att bli både intressant och lärorik.

Outlook good, som min magiska åttaboll skulle säga.

2 comments: