Första veckan med #Svpol - funderingar och förhoppningar

Det har varit en smått hektisk vecka. Libyen brinner fortfarande, Juholt dominerar än idag vissa segment av bloggosfären, Japan återupplivar aktivt alla försoffade kärnkraftsmotståndare genom att rocka loss, go nuclear och - nu senast - explodera vulkaniskt. Det ligger inte långt bort att börja tänka i termer av att Godzilla faktiskt finns ändå, om än i metaforisk form.

Oh, och rätt låt tycks ha vunnit melodifestivalen. På något vis.

Kort sagt inte den mest optimala av veckor att sparka igång en ny debattsida. Bloggarna - dessa ultrakänsliga känselspröt mot samtidens nyfunna nyanser och aspekter - har redan fullt upp, och intresset för att öka från "fullt upp" till "ännu mer fullt upp" är svagt. Både som generell livsprincip och som mer specifik situationsanalys.

Vi kunde onekligen haft bättre timing med lanseringen av Svpol.se, med andra ord.

Fast å andra sidan - när saker och ting lugnar ner sig och ämnesvalet för nästa inlägg inte är lika givet så kommer det att finnas en hel veckas backlogg att antingen inspireras av eller såga sönder. Beroende på tycke och smak.

För min del anser jag att första veckans skörd har varit god. Ämnesvalen har varit spridda - från konservatismens plats i samtiden, till legalitetsprincipens förhållande till moralen, till riksdagsledamöters ansvarstagande, till Informationsbyråns både komplexa och enkla lägesbeskrivning av dagens ungdom.  Det sätter tonen för framtiden, och det sätter också standarden inför vad som komma skall.

Det sista jag vill se är ännu en plats där varje enskild nyhet förvandlas till ett slagträ i ett evigt skyttegravskrig mellan olika parter som inte har något som helst intresse av att hitta gemensamma nämnare. Världen har redan både Alliansfritt och Kent, trots allt.

Vilket, onekligen, sätter artikeln om hur vi pirater "kapade" namnet "Svpol" i ett intressant ljus. Dels för att det hela är ett privat initiativ, snarare än ett officiellt partiorgan. Och än mer - vem annars hade kunnat göra det med någon slags tyngd bakom ambitionen att låta både höger och vänster komma till tals? Sverigedemokraterna hade blivit nobbade rakt av, utan vidare pardon; Feministerna hade gått ut stenhårt mot patriarkatet och alienerat både vänstermän och högerkvinnor just därför; högerblocket hade mötts av extrem misstro av både Netroots och resten av vänstern, och mutatis mutandis vänstertrion.

Now, det kan förvisso hävdas att pirater inte är neutrala de heller, och att både höger och vänster dängats till rätt från pirathåll rejält under de senaste åren. Vilket är både sant och ofrånkomligt, men lika sant och ofrånkomligt är att bägge blivit tilldängade om precis samma saker, av precis samma anledningar. Det är svårt komma närmare opartiskhet utan att börja tänka i termer av direkt ointresse i politik över huvud taget.

När läget polariseras mellan två huvudspelare är den som inte föredrar endera ett paradigm av neutralitet.

Hursom. Sidans existens är ett fait accompli, och det finns fortfarande platser kvar för både fler redaktörer och fler skribenter. Till det senare är inbjudan stående, och det enda kravet vi ställer är i all enkelhet att kunna skriva sammanhängande om en sakfråga utan att göra en huvudpoäng av hur dumma i huvudet motståndarlaget är.

Vi tror det kan göras.

Nu bygger vi framtiden. Och förhoppningsvis håller ni inte med om hur, så att vi kan ta debatten till den nivå den förtjänar att ligga på. -