Det händer ibland att liberaler och icke-liberaler debatterar med varandra. Jag vet, jag vet - det kan vara svårt att tro, men det händer.
Nu skulle jag kunna sammanfatta Den Stora Debatten mellan de tu. Men det vore ett aningen för ambitiöst åtagande. Låt oss i stället hålla oss på en lite lokalare nivå - ett fenomen som uppstår när liberalerna till sin förvåning upptäcker att folk inte blir liberaler av deras tirader:
De går tillbaka till sina grundteser och återger dem efter bästa förmåga.
Det är lite småsött när det händer. Särskilt hos de ärligare och mer engagerade bland liberalismens representanter - intet får människor att lysa upp mer än den sanna övertygelsens glöd.
I längden blir det dock lite småtjatigt. Inte bara för att det finns en gräns för hur många gånger en klarar av att höra standardintroduktionen till liberalismens generella brahet, utan även för att det är aningen bredvid poängen. Problemet är inte att engagerade icke-liberaler inte förstår liberalismens grundtankar, utan tvärtom att de förstår dem och likväl tycker som de tycker. Det är inte bristen på glada introduktionsbroschyrer som får dem att vara någonting annat än liberala, utan snarare förståelsen för vad den liberala hållningen som sådan innebär.
De vet vad de gör, men gör det ändå.
Detta borde leda till två former av omtänkande. Den enkla formen är att helt enkelt remixa sin approach till dessa människor. Standardföreläsning 1A kommer inte generera önskat resultat, och någonting annat krävs. Bring it.
Den svårare formen är att se över sin approach till sig själv och till det liberala stoffet. Att våga ställa sig frågan: hur är det möjligt att förstå det jag förstår och ändå inte komma fram till de slutsatser jag kommer fram till?
Jag stöttar och uppmuntrar båda formerna. En konservativ uppfattning torde vara att de flesta bara hinner med den enklare formen, och att den andra lär skjutas upp rätt liberalt när det väl kommer till kritan.
Men en kan ju hoppas.
Rekommenderade texter och videos
-
Läs mina senaste alster i *Bulletin*:
• *Är den demokratiska rättsstaten islamofobisk? »*
*• Den ohållbara gröna bidragskapitalismen »*
Mina senaste tex...
1 day ago
Det handlar om tron på människan och brist på intellektuell abstraktionsförmåga. Det är så enkelt att det faktiskt finns misantroper. Det behövs mer praktisk verksamhet, tydliga exempel, det är den enda lösningen för att få folk att tro på Frihet och Liberalism. Det är precis som i filmen The Matrix, allt för många har allt för länge legat i sin kuvös för att fatta att det finns en annan modell att leva efter. Sen är det viktigt att lära dem grundläggande ekonomi och få dem att förstå vikten av att ha en fungerande, fri ekonomi.
ReplyDeleteDär har du grundbulten. Vassego.
Varför förklarar du grundbulten under ett inlägg som påpekar att det inte finns någon brist på förklaringar av grundbulten? Det verkar aningen bredvid poängen, onekligen. ;)
Delete