Det inte längre nyas politik

Det mest hoppfulla i Piratpartiets politik är vissheten i att det mesta av den kommer att vara genomförd inom fyrtio års tid. Inga om, men eller någonting annat - det kommer att hända, och det kommer att hända inom vår livstid.

Eftersom det redan har hänt.

Tänk på saken. Hur många fildelningssidor är inte i full färd med att fira tioårsjubileum? Hur många av den nya tidens nyheter är inte längre särskilt nya? Hur många etablerade rastplatser finns det egentligen på den beryktade informationsmotorvägen?

Det är inte så att internet är ett framtida projekt som väntar på att hända. Det är inte heller så att bara de mest radikala tekniknördarna drömmer om ständigt uppkopplade personer i konstant kommunikation. Än mindre är global samordning kring aktuella händelser någonting som enbart science fiction-författare kan dagdrömma om i spekulativa ögonblick.

Det har redan hänt. Och det kommer att fortsätta hända. Och det kommer att fortsätta hända på ett sådant sätt att vi, en dag, helt oförhappandes kommer att glömma bort att saker gjordes annorlunda.

Förändring pågår. Och innan någon vet ordet av, så kommer det bli smått nostalgiskt att insistera på att den nuvarande ordningen ska bestå. Den gick ju trots allt över av sig själv.

Tågen låter inte tufftuff längre. Det är dags att gå vidare.

Poängen i att Piratpartiet finns ligger inte i att få detta att hända. Det ligger snarare i hur det händer, och under vilka politiska omständigheter. Det kan ske på två vis - som en överraskning, eller som en gradvist reformerad övergång där det statliga och kommunala maskineriet stegvis blir anpassat till sin digitala verklighet.

För att använda det mest dramatiska exemplet: samhället kan antingen betrakta ungdomar som kriminella ligister, eller aktivt använda fildelning som ett redskap i undervisningen.

Förändringen från det ena till det andra kommer att inträffa. Förr eller senare, under mer eller mindre ordnade former.

Den stora anledningen till att jag i tid och otid envisas med att kalla Piratpartiet för ett konservativt parti ligger i viljan att förekomma denna utveckling och göra den så mjuk som möjligt. Det finns ett egenvärde i att inte lagstifta under överraskade former, och än mer i att långt i förväg vara beredd på de förändringar som komma skall.

Det finns ingen anledning att bli överraskad av framtiden. Vi lever trots allt redan i den.