Sunday, March 18, 2012

Den svenska bloggosfären i sju punkter

Går det att sammanfatta den svenska politiska bloggosfären i sju punkter?

Låt oss ta reda på det.

1. Name calling. Att anstränga sig för att få någon att framstå som en represenant för en kategori, och sedan kritisera denne utifrån kategoritillhörigheten. Oavsett vad denne råkar ha att säga om saker och ting. - Ibland till och med trots vad denne råkar ha att säga om någonting.

2. Glittering generalities. Att anstränga sig för att associera sina egna idéer med goda nyckelord (demokrati, frhet, framsteg etc), och motståndarens med onda nyckelord (tyranni, ofrihet, slaveri etc). Helst utan att gå in i allt för djup detalj om de egna idéerna - men gärna desto djupare i nyckelordens teori och praktik. Och stora känslor.

3. Transfer. Att kooptera en idé, institution eller symbol till sin sak, för att på så vis även föra över deras pondus till sig själva. Kort version: Humanisterna.

4. Testimonial. Att få någon att säga/ha sagt någonting gott om sina egna idéer, eller någonting ogott om motståndarnas. Från reklamvärlden kan vi hitta många exempel - vackra människor som använder x för att bli sig själva. Och vad sade egentligen motståndaren om invandrare den där dagen 1993?

5. Plain folks. Mannen på gatan, folket, köksbordssamtalen. Att använda vanliga människor för att framställa sig själv som en av folket, som ett barn av bygden.

6. Card-stacking. Att systematiskt visa upp sådan information som får ens idéer att framstå i bättre dager, och ignorera eller nedprioritera motsatta faktoider. Att systematiskt bygga upp en bild av världen "som om", utan att egentligen ge världen en chans att yttra sig.

7. The band wagon. "Alla gör det!" - Att få en idé att framstå som självklar genom att många hoppar på samtidigt. Helst med länkar, för att verkligen markera hur många det är.

Hmm.

Det går tydligen att sammanfatta den svenska bloggosfären i sju punkter. Märkligt nog så är det samma sju punkter som ordagrant återfinns i How to detect propaganda, en text skriven av the Institute for Propaganda Analysis, publicerad 1937.

Vem hade trott det?

Flattr this

1 comment: