Otaliga diskussioner förs på temat. Otaliga seminarier. Oändliga nätgräl. Oändligt oändliga ostrukturerade ostrategiska strategiska möten. Ännu fler tidningslöp. Och -köp.
Trots omfattningen, så verkar det inte leda någon vart. Annat än till att oändligt mycket energi gått till spillo. Vilket skulle kunna vara oroande, om det inte vore för att en mycket enkel lösning finns inom räckhåll.
Behandla Sverigedemokraterna som om de vore Piratpartiet.
Problem löst. Energi frigjord. Sverigedemokraterna bortglömda.
Ungefär nu förväntar jag mig att minst någon kommer att invända. Det är bra. Men jag vill redan nu autosvara alla invändningar med motfrågan: om det nu fungerar/är tillåtet/propert/tillrådligt gentemot Piratpartiet, varför då inte mot Sverigedemokraterna?
För, vet ni. Att behandla Piratpartiet som Piratpartiet fungerar ju. Det är tillåtet. Vissa säger till och med att det är propert och tillrådligt. Vari ligger skillnaden? Varför skulle det inte vara effektivt, tillåtet, propert och tillrådligt mot det ena men inte det andra?
Svaren på dessa frågor är högst intressanta. De säger någonting om hur våra prioriteringar ligger. Inte hur vi tror att de ligger, utan hur de de facto ligger, i praktisk handling.
Visste du exempelvis att det finns över trettio registrerade piratpartier världen över (med fler på ingång), och att om du får tillfälle att fråga dina EU-parlamentariker vilket parti som har haft mest effekt per parlamentariker, så kommer de flesta utan omsvep att svara Piratpartiet?
Inte?
Jag vill inte vara krass, men det skulle kunna vara så att anledningen till detta stavas ungefär så här:
SCHAAAAALAAA JÄRNRÖR, SCHAAAALALALALA!
Prioriteringar. I praktiken.
Månne är det helt enkelt inte prioriterat att lösa det där problemet alla lägger ner så mycket tid på. Egentligen.
Posts
No comments:
Post a Comment