SvD och de svåra frågorna

Via Ravennas blogg får jag nys om att SvD gjort ett litet men ändå försök att ställa svåra frågor till Mona Sahlin inför Socialdemokraternas kongress. Eller, svåra och svåra - det krävdes ingen direkt eftertanke för att svara på dem, blott ett upprepande av partimantrat. Och frågor och frågor - det var snarare ett par ord som i sig själva inte sade någonting, men som skulle kunna tolkas som frågor om en var på humör. I stället för frågor per se så var det mer en generell uppmaning att säga ett par ord om vissa teman. Det är ett steg på vägen mot en tredje statsmakt, men det krävs dock fortfarande lite mer, ah, bett i det hela för att det ska bli något ordentligt av det.

Still. Att ställa svåra frågor är en konst; att tolka de svar en får på även de enklaste av frågor är en annan. Jag är en stor anhängare till att vara välvillig i mina tolkningar, så jag tänker försöka vara det när jag tolkar vad Sahlin svarade på omnämnandet av Ipred. Here goes, i sin helhet:

Ipred, telekomdirektivet och FRA hör alla ihop i någon mening. Det är allt det här tillsammans som skapat en berättigad oro. Jag är inte säker på att man vare sig bör eller ska riva upp hela Ipred, det tror jag inte. I Ipred ligger snarare behov av att hitta fler lösningar som Spotify.

Now, en skulle kunna göra sig elak och säga att den gode Sahlin behöver jobba lite på sina tankeförmågor. Jag är dock välvillig, och tror att det finns en poäng bakom det hen säger, någonstans, och att hen tror att det hen säger på något plan är grundat på logik och goda resonemang. Att bara avfärda uttalandet rakt av bara sådär vore inte bara elakt, utan vi skulle även missa vissa viktiga aspekter av hens världsbild.

En av dessa viktiga aspekter är att hen nämner Ipred, telekomdirektivet och FRA i samma andetag. Detta är gott, då det antyder att hen ser att dessa tre är delar av ett gemensamt sammanhang, snarare än tre var för sig avskiljda entiteter utan inbördes gemenskap. En annan viktig aspekt är att hen direkt hoppar över till Spotify som en lösning. Men en lösning på, mot eller i riktning mot vad?


Det här är en viktig fråga, då svaret på den avgör en hel del, så som exempelvis varför Ipred, telekomdirektivet och FRA instiftades i svensk lag till att börja med. Det är inte det att Sahlin med nödvändighet vill upphäva medborgerliga rättigheter och förvandla Sverige till ett massövervakningssamhälle utan Guds nåde men väl med desto större auktoritet; nej, vad hen vill är att lösa ett problem. Och detta problem är, om en ska tolka den gode Sahlin välvilligt, problemet med piratkopiering.

Om detta är fallet så torde det hela bara vara ett mindre missförstånd som kan lösas genom en lugn, sansad och stillsam diskussion mellan tänkare från Piratpartiet, Antipiratbyrån, Cybernormer och andra intressegrupper, där alla under ordnade former kan lägga fram sina synpunkter och tankar, för att sedan till sist låta det starkare argumentet vara utslagsgivare när diskussionen väl är över. Missförstånd kan redas ut och förlåtas; vi drabbas alla av dem lite då och då.


En mindre välvillig tolkning är att problemet snarare består i och av irriterande medborgare som insisterar och kräver att deras rättigheter ska respekteras, att staten ska följa de riktlinjer som ansetts vara strax ovanför Bibelen sedan de skrevs in i Magna Charta och att individen alltid ska anses ha rätt att slippa statens inblandning i sina rent privata angelägenheter. Om detta är problemet och Spotify på något vis är lösningen på detta problem -

Well. Då har SvD onekligen en chans att ställa några riktigt svåra frågor till den gode Sahlin. Med frågetecken och allt.