En konservativ pirat?

Ju mer den här uppsatssaken om den gode Rick fortskrider, desto mer faller jag in i tanken att Piratpartiet i grunden är ett oerhört konservativt parti. Det duger inte att säga att vi är ett framtidsparti, eftersom den framtid vi förespråkar var den framtid som visionerades på nittiotalet och sedan i god ordning gick och infördes inom både schemats och budgetens gränser. I den mån vi är ett framtidsparti så är det mer beroende på att folk inte riktigt insett att framtiden redan är införd, uppbyggd och omsatt i praktisk handling än på något reellt spanande framåt. I stället ligger fokus på att aktivt bevara och vårda den redan implementerade framtiden, och skydda den mot de hot som överreglering och bakåtsträveri innebär.

Make no mistake. Framtiden är redan här. Den har inte smugit in genom bakdörren och skett utan att någon egentligen märkt den, så som vissa mer försiktiga röster vill få det till. Den står inte heller utanför portarna och bankar i väntan på att bli insläppt, som en reinkarnation av den puniska tidens Hannibal. Den har snarare anlitat en armé av bulldozers och mejat porten, byggnaden, kvarteret och större delen av den mentala staden med marken. Den har inte brytt sig särskilt mycket om sådana tankar som Gud, den fulla sysselsättningen eller kunskapens klasstruktur. Borta är den dag där Gud är källan till all kunskap och visshet; borta är den dag där den fulla sysselsättningen var ett ofrånkomligt och nödvändigt inslag av arbetsmarknaden; borta är den dag där enbart de mest välbärgade har tillgång till kunskap, information och litteratur. De är inte bara borta - de är rent utav obegripliga.

Gud som absolut fundamental grund för kunskap om världen och ens plats i den är en oerhört arkaisk tanke. I den mån den fortfarande finns kvar så är det främst bland äldre människor, som fortfarande lever kvar i den generation de skolades in i. Som vägledare för den nya generationens människor kommer Hen dock inte ens på tal. I stället är det nya fundament på nya tavlor som gäller - och dessa är inte gjorda av sten, utan av HTLM och elektroniska ord. Att basera någon slags politik på att Gud är närvarande och vill det ena eller det andra fungerar inte; Gud finns inte längre, och Hens bortgång är inte ens värd att blogga om.

Den fulla sysselsättningen som mål och normalläge är lika bortblåst som bortglömd. Tanken att varje medborgare Skall Arbeta och Göra Rätt För Sig i det Goda Arbetets tjänst - samtidigt en plikt och en möjlighet - är absurd. Ingen tror längre på allvar att den arbetslöshet som nu råder är någonting annat än permanent, även om de enskilda individerna byter status från arbetsfull till arbetslös lite då och då. Att saker och ting på ett magiskt vis skulle manövrera sig till ett läge där 98% av befolkningen åter befinner sig i arbete finns inte längre ens i tankevärlden. Att basera någon slags politik på att alla ska befinna sig i någon slags arbete är en önskepolitik.

Den gamla tidens klassbaserade kunskapsliv är även den borta med vinden. Att komma in på universitetet är förvisso inte helt självklart, men det är ändå lättare än det har varit. Alla har dock tillgång till bibliotekens samlade resurser och arkiv, och än mer tillgång till internets samlade resurser och arkiv. Den som känner för att utforska det kunskapsarv som finns inom ett visst område måste inte längre tillhöra en privilegierad elit - alla kan göra det. Kunskap är inte längre instängd bakom klassmurar, utan det vanliga folket kan ta del av det som sker och pågår lika lätt som överklassen. Det är bara att smyga ut på nätet och läsa in sig. Att basera någon slags politik på att det vanliga folket inte har tillgång till kunskap och information är förvisso inte otänkbart, men det är oerhört mycket svårare att genomföra än det har varit.

Piratpartiet är förvisso konservativt, i det att vi försöker bevara en redan införd och implementerad framtid. Men de övriga partierna är direkt anakronistiska i jämförelse, i och med att de försöker bevara ett förhållningssätt till världen som redan är antikt.

Som goda konservativa människor föreslår jag att vi närmar oss dem med den ekologiska och antikvariatiska känslighet som de förtjänar. De tillhör ju ändå en utdöende och utrotningshotad art, ett stycke levande historia som andas och finns runt omkring oss. Vi borde inte fördöma eller försöka konvertera dem - i stället borde vi studera dem och dokumentera deras arkaiska rörelsemönster medan vi fortfarande har chansen att se dem live. De är den sista resten av en gårdag som redan passerats och begravts, och att tala med dem är en omedelbar flashback till en gången era.

De andra partierna söker, i varierande grad och med olika förtecken, basera sin politik antingen på Gud, på den fulla sysselsättningen eller på tanken om asymmetriska informationsflöden. De utgör en direkt länk till en svunnen tid, och det finns ingen direkt anledning att inte lära sig vad som läras kan av dem medan de fortfarande finns kvar. När vi pirater väl lyckats få fram vårt budskap om att framtiden redan är här, så kommer de att tvingas förändra och anpassa sig illa kvickt; när vi lyckats är det för sent att studera historien i nutiden.

Om en vecka är det möjligt att börja rösta. Rösta gärna konservativt, men inte för konservativt!